ISM – i fredens tjänst? Vem är fredsaktivist?
1993 ingicks ett avtal mellan Israel och den palestinska myndigheten som kort uttryckt innebar land mot fred, och en väg mot fredlig samexistens. Efter detta avtals undertecknande minskade inte utan ökade mordattackerna mot civila israeler. Den palestinska myndigheten, som förväntades hindra terror och förbereda folket på fredlig samexistens med sina israeliska grannar gjorde ingendera – istället uppviglade man via officiella medier och genom skolundervisning till fortsatt hat och fortsatta attacker. Efter tusentals årliga attentat eller försök till attentat har alltså Israel beslutat bygga en temporär mur i ett försök att på det viset skydda sina medborgare – en mur som dock inte utgör någon permanent gräns vid framtida gränsdragningar. Att judar inte längre låter sig mördas ostraffat är dock inte något som ses med blida ögon i alla kretsar.
ISM är en rörelse vars medlemmar i svenska media benämns fredsaktivister. Ordet aktivist har de senaste åren ändrat innebörd i svenska media numera kallas ofta även Hamasmedlemmar vars program uppmanar till att döda alla judar, för aktivister. Innebär då den fredsaktivism som ISM står för att man träder upp mot krigshets och förtryck i någon av världens hårda diktaturer? Nordkorea, Burma, Kuba, Iran, Syrien, eller någon annan arabiskt totalitär diktatur? Nej. Man inriktar sig helt på den judiska staten. Målet för ISM är ett Mellanöstern utan den judiska staten Israel, det sägs klart ut. Man underkänner den folkrättsliga grunden för en judisk stat. Man erkänner den palestinska rätten att göra motstånd mot israeliskt våld och ockupation genom väpnad kamp med andra ord stöder man dem som bombar israeliska kaféer och bussar. Denna rörelse har inget med fred att skaffa, inte heller mänskliga rättigheter.
På ISM:s hemsida ges instruktioner om hur man tar sig in i Israel genom att ljuga: Jag kom hit för att visa mitt stöd i en svår tid…, Jag vill se mina förfäders land medan det fortfarande går…. Man ska alltså hänvisa till Israels utsatta situation, syftande bland annat på de många civila offren för terror, medan man i själva verket är där i helt andra syften: att demonisera Israel och sabotera dess försök att skydda sina medborgare just från terror. Det vittnar om en cynisk oberördhet inför terroristernas offer. Och de är många.
Som den öppna rättstat man är visade Israel länge en öppenhet även mot deras ensidiga aktiviteter. När det visade sig att ISM-are gömde efterlysta terrorister, samt även hade kontakt med de två brittiskfödda terrorister som mördade tre och skadade femtio människor i ännu ett självmordsattentat nyligen blev den israeliska synen på ISM av uppenbara skäl en annan. Två svenska medlemmar i International Solidarity Movement greps alltså nyligen av israeliska soldater när de hindrat Israels byggande av en säkerhetsmur respektive försökt montera ner vägspärrar mellan israeliska och palestinska områden.
Israels värnpliktsarme som utgörs av unga värnpliktiga och repgubbar skulle hellre leva ett normalt liv tillsammans med de sina i stället för att vid vägspärrar riskera sina liv när de kontrollerar förbipasserande personer, bilar och ambulanser efter bomber och andra vapen. Angreps inte Israel ständigt av terrorister vilkas mål är att döda så många civila judar som möjligt, företrädesvis barn och ungdomar, genom att spränga sig på gator, diskotek, caféer och bussar, behövdes inga vägspärrar. Av alla självmordsattacker från palestinska grupper har inte en enda tagit sig förbi staketet på Gaza-remsan, de kom från den vidöppna Västbanken. Att ISM medlemmar nu river ner vägspärrar och förhindrar byggandet av säkerhetsmuren är en handling som riktar sig mot Israels och israeliska medborgares säkerhet. Givetvis arresteras man, och givetvis är det sedan lätt att i massmedia framställa sig som offer för en brutal militärmakt.
Att olika politiska grupper motarbetar den judiska statens existens är ingen ny företeelse. Det vore dock välgörande för debatten och för massmedias trovärdighet om man ville sluta ge dessa grupper en hjältegloria och respektabilitet som de aldrig har förtjänat. Deras aktivism har vare sig med fred eller mänskliga rättigheter att göra. Den riktar sig mot Israel och inget annat.