Så närmar sig den grekiska krisen nya steg mot vad som till slut kan bli skuldavskrivning. I dag förväntas den grekiska regeringen begära att stödpaketet från EU och IMF utlöses, som en konsekvens snabbt fallande tillgångsvärden, ökad oro från investerare och ett större budgetunderskott än tidigare förutspått.
I går presenterades också de samlade budgetsiffrorna för EU-länderna och Eurozonens medlemmar. Det gav inte ökad tillförsikt. Samtidigt som många politiska ledare har ivrat om att reglera kreditvärderingsinstitut har man försummat att värdera och korrigera sina egna krediter.
Ett grundläggande problem för Grekland är oförmågan att driva igenom reformer som förändrar budgetsituationen. I takt med den oförmågan, och strejker, tilltar misstron och stiger de räntor man får betala.
En växande osäkerhet om Grekland kommer att leda till en växande osäkerhet i och om länder som Portugal, Spanien och i till slut även Storbritannien. I Storbritannien finns en samlad ekonomisk styrka som inte ska underskattas, en en växande misstro mot den brittiska ekonomin kan tillta med växande parlamentarisk osäkerhet och dessutom spilla över på Irland, som leder underskottsligan i EU.
Det vi nu ser mer än något annat är att finansiell och ekonomisk stabilitet i Europa inte kan uppnås genom aldrig så långtgående förslag om att reglera enskilda företag utan enbart om man gemensamt håller på de regler som finns för offentliga budgetunderskott. Och dessa regler måste vi skärpa.