Värt att läsa är idag Merit Wagers krönika i SvD. Jag förvånar mig alltid över hur mycket av svensk nationalstolthet handlar om att hänvisa till hur vi gör inför andra länder, drömmen om en modell som andra längtar efter dominerar så att vi fylls av nationalstolthet varje gång någon vill lära av oss. Det är väl i högsta grad rationellt att andra vill lära av oss där vi lyckats. Ett större bekymmer är att vi i vår iver att lära andra glömmer att lära av andra, där de lyckats. Det gäller till exempel skolan, som Wager tar upp, arbetsmarknaden, innovationspolitiken, företagarandan och mycket mer. Det var denna förmåga, att lära av andra, tillsammans med en öppen företagandets politik som i slutet av 1800-talet gjorde Sverige till ett rikt land. Den förmågan borde vi vara stolta över och lära av.
En dag i Stockholm med diverse möten, allt från diskussioner om europeisk försvarsindustri till den mer långsiktiga europeiska reformpolitiken. En av dagens stora frågor är om eurozonens medlemsstater, eller EU som sådant, ska träda in och hjälpa Grekland med mer än bara uppmuntran. Det finns en finansiell beredskap för att göra detta men problemet är det faktum att även om Grekland är värst är landet inte ensamt. Även EU´s ordförandeland tillhör de mest drabbade med en snabbt stigande statsskuld och en arbetslöshet som närmar sig 20%. Det vi nu ser är bland annat konsekvenserna av att regelsystemet för stabilitetspakten har tillåtits lösas upp. Det vi däremot inte ser, även om många vill tolka det så, är eurosamarbetets upplösning. Det som nu hänt Europa hade skett med större kraft och skada om det inte varit för eurosamarbetet. Det gäller i första hand hur den finansiella krisen hanterades. Men det gäller långsiktigt hur problemen nu hanteras. Utan euron hade vi nu sett en utgiftspolitik som tappat kontrollen, med devalveringar som konkurrensmedel och en kontinent som dragit ner sig själv i inflation och svagare konkurrenkraft. Så är trots allt inte problemet nu. Det är koncentrerat, förutom särfallet Grekland, till de länder som våren 2009 valde att möta krisen med den socialdemokratiska modellen.