Blogg

Timbro i fyrtio år för frihet

Kategorier: Blogg

I dag firar Timbro fyrtio år. Det är som en i Sverige unik tankesmedja, som öppnat upp ständigt nya portar och fönster i tankens och kunskapens värld, som Timbro mer än de flesta andra institutioner i vårt samhälle har bidragit till Sveriges utveckling.

Det är lätt att se till de mest konkreta resultaten och begreppen. Privatiseringar och valfrihet som ett sätt att skapa nya utbud och bättre välfärd, konkurrens på den enskildes villkor, marknadsekonomins överlägsenhet i att skapa välstånd och ekonomisk effektivitet, demokratin som något mycket mer än majoritetens styre, det mänskliga samhället som något ännu mycket mer än staten.

Men kanske är det viktigaste Timbro uppnått den långsiktiga förmågan att se det fria samhällets många olika dimensioner –  bortom den ekonomiska effektiviteten – som förutsätter marknadsekonomi och fritt företagande.

Marknadsekonomi är bra för att det är det mest effektiva samhällssystemet i sig. Marknadsekonomierna har bidragit till välstånd och ett värdigt liv till människor värden över, och gett individer, familjer och samhällen en möjlighet att bryta upp från fattigdomens despoti till att kunna se barn växa upp med skola, mat att äta och medicin när man blir sjuk. Men marknadsekonomin har andra värden, långt viktigare än den överlägsna förmågan att skapa välfärd.

I ett fritt samhälle kan den enskilde individens alla möjligheter, alla drömmar, kunskaper, viljor och krafter komma till nytta. Var och en kan leva ett liv som individ istället för att leva i en identitet någon format för en. Man kan vara alla de olika identiteter som man själv vill vara och förverkliga. Friheten leder också till att var och en relaterar sig till alla de kollektiv som omger oss. Familjen, grannarna, släkten, vännerna, arbetskamraterna, företaget, föreningen, de olika cirklarna av umgänge man har haft och har, och oräkneligt många andra relationer som formar en individ till människa och som i sin tur skapar gemenskaper. Istället för att bara behöva staten, som aldrig behöver oss som de människor vi är, behöver vi varandra och blir behövda.

I ett fritt samhälle är den enskildes frihet avgörande. Och den enskildes frihet är beroende av mångfalderna som i sin tur är beroende av privat ägande, avtalsfrihet, tryckfrihet, tankefrihet och yttrandefrihet. Utan den mångfald av ägande och företagande som privat äganderätt och avtalsfrihet ger finns inte förutsättningar för den fria tanken, det fria ordet och den fria forskningen. Friheterna som skapar kreativitet, framsteg och förnuft är alla beroende av varandra och det är tillsammans som de skapar det mänskliga livets kvaliteter.

Utan privat ägande och avtalsfrihet finns ingen förutsättning för fria media och därmed inte heller för en reell tryckfrihet och yttrandefrihet. I ett samhälle där staten äger media, tryckerier och företag finns ingen bas för andra tankar och ord än dem som staten accepterar. Utan konkurrens och den fria tanken finns inte förutsättningarna för den dynamik som präglar ett samhälle i utveckling.

Utan det fria ordet och tryckfriheten finns ingen motkraft till den politiska makten. Utan avtalsfrihet och privat ägande finns vare sig fria individer eller starka mänskliga gemenskaper eftersom det inte finns något annat än staten att grunda individens liv och gemenskaper på.

Det är i marknadsekonomin som kulturens självständighet kan bli till verklighet liksom dess mångfalder och utmanande nya steg. Det är i den frihet som marknadsekonomi och fria samhällen formerar som individer blir till medborgare som är sina egna subjekt, inte objekt för andras beslut.

Det är så mänsklig värdighet, det civila samhället och livets många mänskliga relationer skapas. Det är så meningen med livet ges fullt utrymme, nämligen vår möjlighet att själva eller tillsammans med andra ständigt ta oss för det nya, spänna vår båge, lära oss musikens toner ännu lite bättre, expandera kunskap och forskning in i ständigt nya territorier, se barn växa upp och överträffa våra bästa stunders förhoppningar, göra ständigt lite bättre än det som var bra, ständigt testa gränser för vår egen och vår gemensamma förmåga.

Det är djupet i marknadsekonomin som Timbro mer än något annat har lyckats att förmedla. Med vetenskap, forskning, diskussion och den nya tankens provokation. Det har hänt mycket.  Det är ändå på en kort tid. Fyrtio år är ju ingenting!

När Timbro etablerades som ett förlag för att publicera texter, tankar och kunskaper som närmast framstod som kätterska eller hädiska var det just ett uttryck för att privat äganderätt och fria företag är en förutsättning för den fria tanken. Ingen statlig myndighet och ingen stat hade gett förutsättningar för de tankar, de böcker och de texter som Timbro publicerade. Timbro är i sig självt det bästa exemplet på att det är marknadsekonomin som ger den fria tanken mark under fötterna.

Från början var det böckerna och de tankarna från utländska tänkare och författare. Det var så radikalt att hävda att privat äganderätt och marknadsekonomi var rätt och statligt styrd ekonomi var fel att det blev upprörda Tv-intervjuer och förstasidesuppslag bara inför det revolutionära att hävda att konkurrens var bra, privat äganderätt en rättighet och förutsättning för fria samhällens utveckling. Att marknadsekonomi var bra, och inte ett nödvändigt ont.

Det kan vara på sin plats att påminna om det samhälle i vilket Timbro startades 1978. Statsföretag var den största företagsgruppen. Socialiseringen genom löntagarfonder var på väg. Staten styrde över samtliga etermedia i ett monopol som då var unikt i fria länder och som i dag bara återfinns i auktoritära stater. All välfärd var styrd och bestämd av staten. Skola, förskola, daghem, barnomsorg, fotvård, sjukvård, äldreomsorg och transporter.

Tanken på att undersåtarna skulle vara medborgare och själva kunna välja, eller pröva att utveckla alternativ, var på snudd på majestätsbrott. Tanken att Sverige skulle tillhöra ett öppet och gemensamt Europa framställdes som en underkastelse till påven och kapitalismen. Generaldirektörer var socialdemokrater. Var man inte socialdemokrat gjorde man inte karriär i offentlig förvaltning.

Ställde man krav på att Sverige skulle stödja fria val i Östeuropa stämplades man som en kalla krigets korstågsriddare. Ville man att de baltiska staterna skulle få bli fria var man extrem tokstollehöger. Sverige stödde med omfattande bistånd socialistiska diktaturer och enpartistater som höll fast sina undersåtar i fattigdom och förtryck.

Kraven på frihet, marknadsekonomi och ett öppet samhälle var revolutionära. Kunskaperna och forskningen om allt detta sågs som ett farligt utländskt inflytande. Sverige som sedan slutet av 1960-talet hade tappat som välfärdsnation var på väg utför som så många andra framgångsrika länder en gång har blivit. Efter 100 år av ekonomisk frihet och dynamisk tillväxt från 1860-talets liberaliseringar fram till 1960-talets socialiseringar hade Sverige blivit ett av världens rikaste länder och nu ett av de länder som tappade mest i förhållande till andra.

Där var Timbro. Med litteratur, kunskap, publiceringar av forskning och all intellektualitet som provocerade den starka statens enfald. Från 1984 började vi utveckla think-tanken Timbro, då döpt till Timbro Ide, som arbetade parallellt med Timbro förlag och Näringslivets presstjänst. Timbro blev de första kontoren som datoriserades. Och vi började utveckla Svenska Informationsnätverket, ett tidigt nätverk för kunskap och information, som dock blev snabbt förbisprunget av nätet som sådant. På Timbro växte den första radiostationen fram. Informationscentrum som skapade kunskap tillgänglig för fler uppkopplade. Och så kom tankeverksamheten igång.

Seminarier, diskussionsluncher, rapporter, papers, och åter papers, föreläsningar och rapporter. Plötsligt samlade Timbro Idé fler än de som var redan övertygade, nämligen de som ville möta nya och pröva nya tankar som ett sätt att pröva sina egna, de som ville reflektera och låta sig utmanas av andras reflektioner. Tankens frihet kom att växa till sig i den svenska debatten. Tankar som föds och tänder andra tynar sällan bort.

De ligger där och värker. Varför ska man inte få välja, varför ska det inte få finnas alternativa skolor, varför inte konkurrens så människor får välja? Varför socialism och löntagarfonder om socialism, planhushållning och statlig styrning leder till mindre välstånd och mindre frihet. Som socialdemokraternas Lars Engqvist sa, det är högern som ställer frågorna.

Tankarna om det civila samhällets rikedom, som föddes i besöken i Polen, Ungern och Tjeckoslovakien. Diskussionen om Sovjetunionen som Sovjetunionen var, istället för den blinda fläck det var på socialdemokratiska kartor. Som ett säkerhetspolitiskt hot och som en totalitär diktatur. Resorna till de baltiska staterna.

Market Economy Center som stödde de baltiska frihetskämparna med kunskaper, akademisk utbildning i statsvetenskap, ekonomi och politik. Vår frustration över det elände som vänsterns och realsocialismen skapat i kommunismen förtryckta stater, idealiserade av vänstern liksom deras idéer idealiserades som goda.

Vänsterns skuld blev till en historisk resa om hur politik lägger grunden antingen för fria samhällen eller samhällen styrda av statens små eliter, där politiska idéer innebär ett ansvar för de konsekvenser de får. City-universitet som exploderade som en nyhet i morgonekot och ledde till bekymmer bland stadens styrande för att trafiken kring Grev Turegatan skulle bli övermäktig. De akademiska kurserna som ledde svenska universitet att studera Public Choice och äganderätt. Ett litet universitet med kårfester som sen blev Ratio.

Mitt i detta Sture. Därför Stureakademin i dag. Sture Eskilsson. Porträttet som hänger i styrelserummet. Sture som var en man för tankens frihet. Lågmäld, klok och samtidigt så oändligt bildad att han alltid blev glad för dem som hade en annan bildning eller en annan tanke. Så säker på sin egen tanke att han inte blev osäker inför andras tankar, bara gladare.

Så många kloka människor som passerat och som kunnat bidra. Slaget om Världskapitalismen och fri handel vanns av Timbro. Globaliseringen som vänstern utmålade som alltings fiende blev till de fattigas bästa vän. Kultursamhällets många olika skepnader. Religioners roll och vår förmåga att förstå var tron kan berika tanken och var den kan hota den. Tankarna på de många gemenskaperna. Tankegodset som besegrade löntagarfonderna. Privatiseringstankarna som förändrade Sverige och gjorde svensk ekonomin starkare än många andra. Marknadsekonomin som segrade även i Sverige, kanske än mer i Sverige än i många andra länder, vilket ger oss dagens dynamik oavsett regering. Från så många olika partier, riktningar och tankesfärer. Öppenheten och glädjen. Så mycket mer som hänt där. Reforminstitutet. Smedjan.

Så ledde Timbro fram till befrielsen. Med tankar som bidrog både här och där. Men efter befrielsen kom friheten för alla idéer och en påminnelse om att friheten alltid måste vinnas. I en Fri värld behöver frihetens värderingar alltid stå starkast. Så det lär behövas många fyrtio år till, Timbro, men de år som gått förtjänar många gratulationer.

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *