Allmänt

Tillståndet inom EU – artikel i Svensk Tidskrift

svensk-tidskrift-fb-artikel-logo-240x240
Kategorier: Allmänt, Artikel

När EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i onsdags höll sitt State of the Union-tal var det befriande fritt från diskussioner om institutionella förändringar. En del som anser sig vara mer Europavänner än andra var säkerligen besvikna, eftersom de tror att vänskapen till EU handlar om sammanträdes- och beslutsformer. Tvärtom motverkar sådana diskussioner den reformpolitik Europa behöver.

De stora utmaningar och hot som Europa står inför kan bara mötas gemensamt, skriver Gunnar Hökmark.

Juncker talade om Europas roll i världen och de krav en ledande roll för den fria världen ställer. Talet var i grunden framåtblickande, även om Juncker inte kunde låta bli att tala om sommartid och den sociala pelaren, som Stefan Löfven låtit Sverige ta initiativ till.

De stora utmaningar och hot som Europa står inför kan bara mötas gemensamt. Vill vi att demokratin ska stå stark måste vi gemensamt ge den styrka. Vill vi att vår ekonomi ska skapa välstånd måste vi ge europeiska företag konkurrenskraft och en stor hemmamarknad, men också bästa möjliga handelsavtal världen över.

I en tid då USA har abdikerat som den fria världens ledare måste Europa söka vara dess främsta företrädare, men det kräver mer än vilja. Det kräver reformer och en förståelse för vad gemenskapen innebär i form av styrka, förmåga och krav på gemensamma beslut.

Utan EU hade Estland, Lettland och Litauen varit ryska lydriken. Även som medlemmar i Nato hade de inte kunnat stå emot den hybridkrigföring som Ryssland utövar och som ligger under de nivåer av militära operationer som Nato är till för att möta. Påtryckningspolitik, ekonomisk krigföring, korruption i anslutning till infrastruktur och energiförsörjning liksom mobilisering av ryskspråkiga grupper hade destabiliserat dessa länder och vår region. Polen, Ungern och Rumänien kunde ha haft motsvarande skeenden som i Ukraina.

Enskilda länder hade inte kunnat införa sanktioner mot Putinregimen eller den typ av Magnitskijlagstiftning som avser bekämpa korruption och kriminalitet nära förenad med den ryska regimens strukturer. Rädslan för ryska motåtgärder hade varit för stor, inte minst inom de grupper som vill se mellan fingrarna på Putinregimens övergrepp.

EU har genom sin inre marknad reformerat Europa mot mer av marknadsekonomi. Vänstern hatar detta, protektionister hatar öppenheten och nationalister ser impulser av inflytande som ett hot. EU är öppna marknader och en gemensam lagstiftning som ger alla medborgare samma rätt och frihet. För företag innebär det etableringsfrihet och näringsfrihet. För svenska företag innebär det att Europa är deras hemmamarknad och att vi, i en tid då många tror på protektionism och handelskrig, har en stark kraft för fri handel och nya handelsavtal

Gemensamma marknader ställer krav på gemensam lagstiftning. EU reglerar inte mer än någon annan nivå, och bara i frågor som medlemsstaterna har överlåtit till dem, men utan gemensamma regler blir det inga gemensamma marknader.

Vi har på telekommarknaden avvecklat kostnader för roaming vid samtal och surf. Det är en agenda som för mig har varit viktig att driva, med krav på ökad mängd frekvenser avdelade för mobil telefoni, möjlighet att etablera transeuropeiska nät för data och telefoni, konkurrens som pressat priser och gjort det möjligt att operatörer sluter avtal som möjliggör fri roaming.

En öppen europeisk digital marknad ger förutsättningar att använda tjänster över hela Europa utan extrema kostnader. Den digitala inre marknaden ställer krav på öppenhet över gränserna i stället för geo-blocking och portabilitet för exempelvis betalkanaler som Netflix och motsvarande på andra plattformar för information, kultur och underhållning.

Nationella upphovsrättslagstiftningar blir i sin tur hinder, vilket ställer krav på gemensam lagstiftning för upphovsrätt i den digitala miljön. En nationell upphovsrättslagstiftning hade självfallet också påverkats av de motsättningar som gäller för upphovsrättsinnehavares intressen och användares intresse av att kunna sprida information och ha tillgång till det som är upphovsrättsskyddat.

I grunden ser vi en avgörande marknadsliberalisering, som kräver gemensam lagstiftning. Vi kan ha olika uppfattningar om hur den ska se ut. Den upphovsrättslagstiftning som Europaparlamentet beslutade om i veckan röstade jag nej till. Den byggde på en dålig balans, men innebär vare sig slutet för internet eller länkar, bara att upphovsrättsinnehavare skyddas på ett klumpigt sätt som ställer felaktigt stora krav på plattformar.

Motsvarande gäller den europeiska mediemarknaden som har gett oss tillgång till hundratals kanaler baserad på etableringsfrihet och konkurrens. I transportsektorn har konkurrens för flyg, tåg och post förändrat logiken i hur priser sätts. Etableringsfriheten för flyg har pressat priser till en tiondel. På tjänstemarknaderna, produktmarknader och livsmedel gäller samma utveckling. För konsumenter och företag innebär det mer utveckling och innovationer.

När EU-motståndare påstår att beslut fattas utan demokratisk förankring av tjänstemän som inte är valda har de fel. Det finns inte en lag som har stiftats i EU utan att den svenska riksdagen har hörts och den svenska regeringen deltagit i beslutet liksom folkvalda företrädare i Europaparlamentet. EU-kommissionen består av tjänstemän, som i svenska myndigheter eller i regeringskansliet, men de stiftar inga lagar. De verkställer dem, precis som i Sverige.

För min del har jag svårt att förstå varför suveräniteten skulle ligga i att ha egna regler för hur kemikalier ska begränsas i leksaker eller hur stora utsläpp bilar ska ha. Hade varje land haft nationella regler för dryck, bilar och utsläpp skulle svensk industri vara tvungen att anpassa produkter och tjänster till varje lands regelverk eller leva med en djungel av byråkrati.

Självklart skulle Svenska Fotbollsförbundet kunna ha egna regler för fotboll, men så fort vi skulle spela mot Danmark skulle vi behöva komma överens om gemensamma regler. Motsvarande måste i en modern ekonomi ske genom lagstiftning så att svenska företag kan konkurrera över gränserna. Gemensamma regler för banker, energi, telekom och för varor leder till ökad konkurrens och en mer dynamisk ekonomi. Utanför den gemenskapen skulle Sverige bli svagare både ekonomiskt och politiskt.

De gemensamma besluten innebär inte någon förlorad suveränitet för Sverige. Suveräniteten ligger i att vi är med, påverkar och fattar besluten tillsammans med andra som kommer att beröras av dem, i stället för att tro oss besluta själva men tvingas följa andra. EU ska inte lägga sig i social politik som är nationell och handlar om lokala förutsättningar, men däremot lagstifta om det som gemensamma marknader kräver och som gemensamt agerande förutsätter.

Det som är viktigt för Europa på den globala scenen är att ekonomi, handel och gemensamma beslut binder oss samman och skapar en ökad frihet som bidrar till den dynamik vi behöver och den gemenskap som ger oss säkerhet.

För att värna Europa mot Putin, kinesisk statskapitalism och Trumps handelskrig behöver vi kunna fatta gemensamma beslut om utrikespolitik. Det innebär att EU framöver ska kunna reagera mot kinesiskt förtryck och strategiska investeringar utan att Grekland hindrar, att Italien inte kan hindra EU att agerar mot Putins krigföring i Ukraina och att vi kan sluta handelsavtal även när socialistiska Flandern i Belgien är emot.

Vi behöver utveckla fler handelsavtal med andra länder och fördjupa våra marknader i Europa. Därmed blir Europa ett center för en internationell rättsordning som bygger på rätt i stället för makt, som bidrar till ekonomisk utveckling och starkare politiska relationer mellan demokratier och öppna ekonomier.

De finansiella marknaderna måste vara stabila i varje land och bygga på gemensamma krav för fungerande kapitalmarknader och en stark banksektor. Energimarknaderna behöver öppenhet och konkurrens för en utveckling av förnyelsebara energiformer och ett minskat beroende av bland annat Ryssland. Bara så kan vi nå ambitiösa klimatmål förenat med ökad konkurrenskraft och tillväxt.

Vi behöver en bättre kontroll av våra gränser för att kunna hantera en reglerad invandring och korrekt asylhantering. Det kräver gemensamma beslut om avtal med tredje land och hur gränserna ska kontrolleras.

Vi måste vara starka i att stödja utvecklingen mot demokrati genom utvidgning och grannskapspolitik. Vi behöver utveckla det säkerhetspolitiska samarbetet för att kunna möta hot genom hybridkrigföring, för att kunna axla ansvaret för fredsbevarande operationer i vår närhet och för att kunna agera utrikespolitiskt.

Starka marknader, en stark handelspartner och en gemensam säkerhetspolitik. Det är så vi kan vara den fria världens främsta företrädare. Det kommer Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vara emot. De som är för frihetens värden och marknadsekonomi bör bidra till att vi utvecklas för att kunna stå emot krafter som dem.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *