Tid att agera

Publicerat av Gunnar Hökmark den

Tid att agera!

Regeringens passivitet driver fram höjda räntor
Vi ser nu de tydliga effekterna av regeringens oförmåga att genomföra de strukturella reformer som är nödvändiga för att höja tillväxtkraften i svensk ekonomi. I frånvaron av en aktiv reformpolitik tvingas regeringen nu passivt se hur den ekonomiska politiken domineras av de penningpolitiska åtgärder som Riksbanken måste tillgripa för att upp-rätthålla inflationsmålet. Utvecklingen mot en svagare krona urholkar inte bara det svenska välståndet utan leder också till ett växande inflationstryck i en vikande kon-junktur.

I det ekonomisk-politiska vakuum som frånvaron av strukturreformer skapar överlåter regeringen på Riksbanken att möta konsekvenserna av en alltför låg tillväxtkraft i den svenska ekonomin. I en mycket osäker konjunktur riskerar detta att leda till höjda räntor och en ytterligare svagare svensk ekonomisk utveckling. Mot bakgrund av att kon-junkturförsvagningen riskerar att slå hårdare på Sverige än på andra ekonomier är risken för en kombination av stigande räntor och vikande kronkurs betydande.

Konsekvenserna för utvecklingen av sysselsättning och arbetslöshet kan i en sådan ut-veckling bli allvarlig. Redan i dag är arbetslösheten på en hög nivå. Jämför man den öppna arbetslösheten med skeenden tillbaka i tiden lämnar Sverige nu högkonjunkturen med den högsta arbetslösheten någonsin.
Sysselsättningen ligger fortfarande på motsvarande 300 000 under den sysselsättning Sverige hade 1990. Inom ramen för den sysselsättningsökning som har skett sedan 1996 har sjukfrånvaron ökat i en omfattning som till stora delar urholkar den ökade syssel-sättningen. Till detta kommer att den samlade arbetslösheten är ungefär fyra gånger som den öppet redovisade. Det faktiska kapacitetsutnyttjandet kan mot denna bakgrund inte anses högt, däremot är de utbudsbegränsande faktorerna betydande.

När räntor tvingas upp i en vikande konjunktur blir situationen allvarlig. Att Sverige och svensk ekonomi som sådan riskerar att drabbas hårdare av konjunkturen beror på svensk ekonomis stora beroende till stora internationella företag och inte minst det fö-retagande som vunnit terräng genom IT-sektorns försteg i Sverige.

Den svenska företagsstrukturen är en konsekvens både av företagsklimat och den deval-veringspolitik som under lång tid har fått kompensera för en aktiv strukturpolitik. En utveckling som präglas av stigande räntor och svag kronkurs är än mer en konsekvens av att regeringen inte för en ekonomisk politik för att möta de problem som Sverige står inför och som blir uppenbara när högkonjunkturens bästa tid står bakom oss. Det som nu sker med kronkurs och räntor är regeringens ansvar och beror på att den abdikerat från den ekonomiska politiken vilket innebär att penningpolitiken får ta ansvaret.

Ett stigande inflationstryck

Nuläget i den svenska ekonomin kännetecknas av stigande inflationstryck, till viss del beroende på den svaga växelkursen. För maj månad låg inflationen, mätt som öknings-takten i konsumentpriserna på 3 procent, d.v.s. på Riksbankens övre gräns vad gäller inflationsmålet. Den underliggande inflationen, som bortser från förändringar av indi-rekta skatter och subventioner samt från räntekostnader för egna hem, och som är det mått som Riksbanken främst följer, låg i maj på 3,1 procent.

Risken är nu stor att Riksbanken tvingas att revidera sin inflationsprognos på ett till två års sikt, och om så sker och prognosen tyder på att inflationsmålet är på väg att spräckas är det Riksbankens skyldighet att höja räntan. I annat fall riskeras inflationen att ta or-dentlig fart, med för Sverige välkända negativa konsekvenser. Att Riksbanken ser den svaga växelkursen som en viktig inflationskälla var förra veckans interventioner på va-lutamarknaden ett tydligt bevis på. På marknaden har de korta marknadsräntorna stigit den senaste veckan på ökade förväntningar om att Riksbanken skall höja reporäntan.

Diagram: Inflationstrycket ökar.

Procentuell årlig ökningstakt i KPI (Konsumentprisindex) och UND1X (Underliggande inflation, d.v.s. KPI rensat för förändringar i indirekta skatter och subventioner samt räntekostnader för egna hem).

Kursen på den svenska kronan är fortsatt mycket svag, vilket naturligtvis i sig ökar san-nolikheten för en reporäntehöjning. Riksbankens marknadsinterventioner i syfte att stärka/stabilisera kronan är en signal om vilken vikt Riksbanken lägger vid en stabil växelkurs. Företrädare för banken har uppgivit att om inte stödköp visar sig tillräckliga för att stabilisera kursen återstår räntehöjningar. Växelkursens utvecklingen torde där-med vara kritisk för ränteutvecklingen. Det faktum att riksbankens kronköp mer synes påverka som tillfälliga flödesfaktorer än som en långsiktigt ny trend inger oro.

Diagram: Svag kronkurs.

TCW (Total Competitiveness Weights) är ett handelsvägt index som mäter kronans kurs gentemot valutorna i Sveriges viktigaste handelspartners. Ett högre indextal betyder en svagare krona gentemot dessa valutor (sammanvägt).

Tabell: Kronans utveckling mot TCW-index, euron och amerikanska dollarn sedan 14 juni.

TCW Euro Dollar
14-jun 136,9 9,21 10,78
15-jun 136,79 9,15 10,6
18-jun 134,11 9,04 10,53
19-jun 134,74 9,08 10,59
20-jun 135,9 9,14 10,73

Den tydliga konjunkturavmattningen slår hårdare mot Sverige

Det som komplicerar läget är den tydliga konjunkturavmattningen. Inom tillverk-ningsindustrin är nedgången tydligast, och kraftiga nedgångar i orderingången noteras på både export- och hemmamarknaden. Samtidigt uppger allt färre företag att de upple-ver brist på arbetskraft, och kapacitetsutnyttjandet dämpas på bred front.
Diagram: Konjunkturen viker nedåt: Orderingången till verkstadsindustrin.

Andel företag som anger att orderingången ökar minus andelen företag som anger att orderingången minskar, nettotal.

Den internationella avmattningen är naturligtvis en starkt bidragande orsak, vilket inte minst visas av det faktum att nedgången varit än snabbare inom exportsektorn. Även om den amerikanska tillväxten var förhållandevis god under första kvartalet är det uppen-bart att aktiviteten i världens största ekonomi nu växlat ned till en betydligt lägre nivå. Än är det för tidigt att avgöra effekterna av den amerikanska centralbankens resoluta räntesänkningar. Vårens uppgång på New York-börsen har åtminstone för tillfället av-stannat.

Snarare är det så att vi ser en ny nedgång, vilket vi faktiskt gör på den svenska börsen.

Efter att ha återhämtat sig tämligen rejält tidigare under våren har den amerikanska akti-emarknaden på nytt vänt nedåt under maj-juni, och sedan årsskiftet ligger nu
både New York-börsen (NYSE) och Nasdaq-börsen på minus. Den senaste tidens ned-gång har varit mest markant på den tekniktunga Nasdaq-börsen. Detta har påverkat även den svenska aktiemarknaden i negativ riktning, och kursnedgångar för flera teknik- och telekombolag, bl.a. Ericsson, har gjort att Stockholmsbörsen har backat över 15 procent sedan årsskiftet, vilket så långt gör att den tillhör årets verkliga förlorare bland världens börser.

Detta tyder på lägre vinstförväntningar för svenska (och amerikanska) bolag, vilket i sin tur kan tolkas som avtagande förväntningar om en snabb återhämtning. Flertalet av världens aktiemarknader har emellertid backat sedan årsskiftet, och det s.k. världsindex har hittills i år gått ned med över 10 procent.

Den svenska industrins inriktning på högteknologi gör att den svenska ekonomin påver-kas av USA i större utsträckning än tidigare. Internationella valutafonden (IMF) varnade så sent som i onsdags för att avmattningen i USA kommer att bli kännbar för Sverige.

Konjunkturläget i Europa är något ljusare, även om en avmattning är tydlig även här. Inte minst vad gäller Tyskland, Europas största ekonomi, är läget osäkert.
Värt att poängtera utifrån svensk synvinkel är att deprecieringen av kronan ännu inte gett några synliga positiva effekter på exporten.

Tabell: Tillväxtprognoser, BNP-tillväxt (procent).
2000 (ut-fall) 2001 2002
Sverige 3,6 2,3* 3,1*
EU 3,3 2,6 2,7
Euroområdet 3,4 2,6 2,7
USA 5 1,7 3,1
OECD 4,1 2 2,


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.