I flera länder diskuteras nu införandet av en Magnitskijlag. En sådan skulle innebära riktade sanktioner mot de personer, djupt involverade i korruption, maktmissbruk och förskingring, som var ansvariga för den ryske affärsjuristen Sergej Magnitskijs död och som begått människorättsbrott. Den har många gånger fått stöd i Europaparlamentet och bör även få det av Sverige.
Sergej Magnitskij var en rysk affärsjurist som mördades på grund av sitt försvar av lag och rätt när han undersökte omfattande korruption med miljardbelopp kopplade till Kreml i företaget Hermitage Capital. Magnitskij blev sedan arresterad utan saklig grund och torterades under sin fångenskap där han slutligen dog.
Fallet har uppmärksammats både i Europaparlamentet och i nationella parlament i EU och det finns omfattande bevismaterial liksom en lista över de ansvariga. USA var det första landet att 2012 anta en Magnitskijlag, som innebär att de tjänstemän som varit inblandade i Magnitskijs fall nekats inresetillstånd och tillgång till amerikanska banker.
Dessvärre har de skyldiga belönats i det korrumperande system som finns i Ryssland. I länder som Ryssland där makten går före rätten saknas demokratiska institutioner som kan straffa eller hindra dessa personer från att begå brott. Den offentliga makten är till stor del i händerna på dem som begår dessa brott. Den ryska staten åtalade till och med Magnitskij för skattebrott postumt, något som saknar motstycke, samtidigt som Putinregimen fortsätter med penningtvätt i EU:s medlemsländer.
För att hantera den typen av brottslig verksamhet behöver Europa se över sin övergripande strategi gentemot Ryssland. Sverige bör också, utöver uttalanden, vara delaktig i att hitta mekanismer för att möta dem som för penningtvätt flyttar till och investerar i Europa eller placerar sina tillgångar i europeiska banker. Det är mer rättvist att straffa den korrupta eliten snarare än att straffa det ryska folket och i en stat som Ryssland är personliga sanktioner oftast mer kännbara och ger betydligt större effekt.
Hittills har argumentet från Sverige varit att man inväntar EU. Detta är bara en undanflykt från att ta eget ansvar. Flera EU-länder som Estland, Lettland och Litauen har redan antagit lagstiftning som inspirerats av Magnitskijlagen, där regeringen tillåts frysa finansiella tillgångar för dem som begått brott mot mänskliga rättigheter. I Storbritannien förs diskussioner om utökad lagstiftning. Europaparlamentet har flertalet gånger uttalat stöd för densamma. Det finns inga hinder för Sverige att också göra det. Tvärtom kan det påskynda processen genom att fler länder tar efter.
Genom att straffa personer som begått människorättsbrott, begränsa deras rörelsefrihet och frysa deras finansiella tillgångar markerar vi för lag och rätt och ger en upprättelse åt de som straffats för att de sökt bekämpa korruption. Det är dags för Sverige att ta steget och bli nästa land i Europa att införa en Magnitskijlag.