Allmänt

Striden som ständigt måste vinnas – krönika i Norrbottens-kuriren

norrbottenskuriren
Kategorier: Allmänt, Artikel, Krönika

När antidemokratiska rörelser växer sig starkare runt om i Europa är det viktigt att påminnas om vad kollektivismens idéer bygger på och i praktiken leder till. Det är ytterligheterna som utgör ett hot mot demokratin, inte de olika åsikterna inom demokratins ramar. Och det är friheten, marknadsekonomin och rättsstaten som bygger Europa starkt.

För femtio år sedan svepte en kollektivistisk våg över Västeuropa. I en annan del av Europa, i det kommunistiska Tjeckoslovakien, blåste Pragvårens vindar med ökade krav på reformer och liberaliseringar. Dessa möjliggjorde, om än i begränsad form, viss pressfrihet och demokrati. Reformerna sågs som ett hot av Sovjetunionen. Den 21 augusti rullade stridsvagnar in i Tjeckoslovakien under förevändningen att de nya lagarna utgjorde ett hot mot freden i Europa.

Då liksom nu fanns det krafter som sökte offra individens frihet på kollektivets altare. För de svenska vänsterrörelserna var socialismens ideal så centrala att man hellre protesterade mot USA än mot sovjetiska stridsvagnar. Hållningen gentemot de kommunistiska regimerna var alltjämt ignorant. En hållning som har levt kvar in i dagens vänsterparti. I stället för att ställa sig på folkets sida har partiets företrädare stött repressiva regimer i Sovjetunionen, Kuba, Nordkorea och Venezuela.

Vi behöver i dag åter ta striden för öppenhet, frihet och demokrati. Rysslands krig i Ukraina visar en stormakt som söker kontrollera sina grannländer med militära medel. Idén om starka ledare vinner stöd bland vänsterpartister och sverigedemokrater, liksom andra ytterlighetsrörelser, samtidigt som vikten av demokratins grundläggande principer relativiseras.

Dagens Europa är ett långt mycket bättre Europa än för femtio år sedan. De kommunistiska regimerna i Centraleuropa har ersatts med marknadsekonomi, rättsstat och demokrati. Tjeckien och Slovakien, där demokratisträvandena slogs ner med sovjetiska stridsvagnar 1968, är båda medlemmar i den Europeiska unionen. Men hoten mot det fria samhället finns i våra samhällen liksom utanför dem

Kollektivismens många ansikten finns bland vänsterrörelser liksom nationalistiska, islamistiska och antisemitiska rörelser, till så kallade antifascistiska rörelser som legitimerar våld på bekostnad av demokratin. Alla dessa hyser ett förakt för den grundläggande principen om individens friheter och rättigheter. Dessa är inte bara goda ideal i sig själva utan har också goda konsekvenser i form av välstånd, fred och trygghet. Det kräver av oss andra att förenas i försvaret av det öppna samhället.

När stridsvagnarna rullade in i Tjeckoslovakien den hösten för femtio år sedan var det inte slutet på striden. Kommunismen kom att falla i land efter land, eftersom drömmarna om frihet och demokrati var desto starkare. Men det föranleddes av en lång strid mot antidemokratiska rörelser. Den striden måste ständigt vinnas.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *