Storbritannien lämnar EU, men inte problemen – artikel på SvD

Publicerat av Staben den

En äldre generation har röstat för att Storbritannien i framtiden ska stå ensamt i tron att samväldet därmed uppstår medan den yngre generationen, alla åldrar under 50, röstade för en framtid i EU. Det förflutnas minnen har nu format framtidens gränser.

Storbritannien lämnar EU men lämnar sannerligen vare sig sina egna eller de problem som Europa möter vare sig EU eller ej. Ett fascinerande traditionsbundet samhälle har lett till en beundran för det brittiska, eller det engelska. Viljan att stå upp för friheten, för de fria haven och den fria handeln samt för civilisation.

Frihet, öppenhet och civilisation. Toleransen och respekten. På nått sätt var det detta som för mig har gjort Storbritannien stort. Hornblower, Biggles, Churchill, Nelson, Shakespeare, Jane Austen, drottning Victoria. Alla de verklighetens vanliga män och kvinnor som var de sista att värna Europas demokrati och de första att vända utvecklingen rätt.

Storbritannien lämnar EU men lämnar sannerligen vare sig sina egna eller de problem som Europa möter vare sig EU eller ej.
Storbritannien har på många sätt återvunnit sin storhet inom Europas gränser. Den inre marknaden. Den gemensamma utrikespolitiken. Frihandelsavtalen.

Nu lämnar de det EU som formar Europa. De lämnar intet av sina problem lika lite som de lämnar Europas problem bakom sig. Men de är inte längre en del av lösningen och de förlorar kontrollen över den framtid som de delar med andra européer, EU eller inte EU. Det är tragiskt eftersom det är Europas dåliga krafter som nu triumferar.

Inskränktheten. Intoleransen. Protektionismen. Motviljan mot utlänningar och främlingar. Motviljan mot öppenheten. Viljan att stänga sig själv inför en värld som är svår. Putin jublar liksom Le Pen.

De många som menar att lösningen ligger i att EU nu måste förändras glömmer att EU ständigt förändras. De tar inte tillbaka någon kontroll. De förlorar den. De återvinner inte någon suveränitet utan lämnar den som man måste dela med andra.

De många som menar att lösningen ligger i att EU nu måste förändras glömmer att EU ständigt förändras. Det är därför jag och likasinnade ständigt driver förändring. Mycket har vi lyckats med. Stabilare finansiella marknader. Konkurrens och lägre priser, nya tjänster och möjligheter inom telekom och den digitala ekonomin. Många frihandelsavtal. Den inre marknaden. Transporter. Ett återförenat och fritt Europa, ej att förglömma mitt i den påstådda kritiken att EU reglerar bananklasar.

De har lovat guld, gröna skogar och imperiet åter. Nu reagerar de finansiella marknaderna. Ryssland jublar. Oron för ekonomin och tillväxten i ett redan ömtåligt Europa stiger. Många spår en recession. För britter kanske än värre eftersom deras framtida villkor för så lång tid kommer att vara oklara.

Detta kommer Lämnasidan inte ta ansvar för. De kommer som alltid skylla på andra. De har lovat guld, gröna skogar och imperiet åter. Europas mörka krafter kommer heller inte bekymra sig när Sjöstedtar och Åkessonar tillsammans med Lepennar och Putinister applåderar och kräver mer fragmentering och delning av Europa.

Vi andra måste vara desto starkare. Ekonomin. Miljön. Klimatet. Ryssland. Terrorismen. Flyktingvågorna. Riskerna för ett svagare USA och ett starkare Kina. Allt detta ställer krav. Reformera ekonomin. Fördjupa marknadsekonomin och den inre marknaden.

Vi har förändrat Europa. Det är bara att vända blickarna tio eller tjugo år bakåt.

Men vi måste göra bättre. För det finns bara ett Europa. Det hade varit säkrare för oss alla om de britter som i generationer värnat friheten varit med oss. Även för dem. Nu blir uppgiften svårare.

GUNNAR HÖKMARK är europaparlamentariker (M).

Läs på SvD 


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.