En av de viktigaste frågorna inför den kommande mandatperioden i Europaparlamentet handlar om EU ska få en egen beskattningsrätt. Det vore ett ingrepp mot svenska folkets suveräna rätt att själva besluta om sina skatter. Det är också ett brott mot det fördrag som i dag styr Europeiska unionen och som klargör att skatter inte är en gemensam fråga. Om detta har det under lång tid rått enighet mellan de svenska politiska partierna. Svenska regeringar har varit tydligt emot i denna fråga som kräver enhällighet bland medlemsstaterna för att man ska besluta om skatter.
I Europaparlamentet har det också i stort sett rått enighet fram till den senaste mandatperioden. Miljöpartiet har tagit steget från att vara emot EU till att vilja ge EU beskattningsrätt. Socialdemokraterna har hanterat frågan genom att i olika omröstningar inta i stort sett alla positioner man kan inta. De har röstat emot, de har röstat för och de har lagt ned sina röster. Ibland har de socialdemokratiska ledamöterna delat upp sig på samtliga dessa uppfattningar. Frågan om hur socialdemokraterna ser på en EU-skatt är därför relevant att ställa.
Ibland har de mer allmänt ställt sig bakom det som kallas finansiell transaktionsskatt, d.v.s. en skatt på pensioner, sparande och investeringar. Ibland har de varit lite för och lite emot det som kallas ”egna medel”, vilket i detta sammanhang är en kodbeteckning för EU-skatter.
Nu står vi inför två val.
Dels valet till Europaparlamentet där frågan om EU-skatter kommer att bli en del av de framtida budgetförhandlingarna och där det i allra högsta grad är relevant att veta om svenska ledamöter kommer att rösta för att överföra beskattningsrätt till Europeiska unionen eller inte.
Dels har vi valet till Sveriges riksdag där socialdemokraterna tillsammans med just Miljöpartiet gör anspråk på att bilda regering efter valet i september. Det gör att frågan om Sveriges regering kommer att vara beredd att hålla emot den enhällighet som krävs för att införa gemensamma skatter eller om den kommer gå med på det är relevant.Det är mot den bakgrunden anmärkningsvärt att en av de viktigare politiska och ekonomiska frågorna som ska avgöras under kommande mandatperiod överhuvudtaget inte nämndes i det socialdemokratiska valmanifestet. Stefan Löfven och Marita Ulvskog presenterade istället ett manifest som på några få sidor innehöll förhoppningar om att arbetslösheten i Europa ska kunna minskas men som inte hade någon enda konkret punkt för jobb ska bli fler. Inget vägval om den ekonomiska politiken och som sagt ingen uppfattning om hur EU:s budget i framtiden ska finansieras: om det ska ske med framväxande EU-skatter eller om den som idag fortsatt ska vara medlemsavgifter – en viktig principiell skillnad. Inget om vad som är socialdemokraternas besked när det gäller EU-skatter: ja, nej eller nja?
En EU-skatt skulle innebära mer budgetmedel på europeisk nivå och mindre på nationell. Att tro att något annat skulle bli resultatet är naivt. Det innebär att Europaparlamentet ska ges makten att göra prioriteringar till förmån för EU-utgifter på bekostnad av nationella insatser för grundläggande social trygghet som är medlemsstaternas uppgift att hantera. Det finns många som hävdar att det finns ett värde i detta. Jag anser tvärtom att det skulle vara en farlig väg av både ekonomiska och politiska skäl. Det innebär en betydande maktöverflyttning till Bryssel från nationella parlament utan att det bidrar till den europeiska politikens möjligheter.
Socialdemokraterna sa inget i sitt valmanifest. De bör svara nu.
Gunnar Hökmark
Ledamot av Europaparlamentet och Moderaternas förstanamn i årets EU-val