Skeptiker och schamaner blockerar en seriös klimatdebatt

Publicerat av Gunnar Hökmark den

När ska vi få en seriös klimatdebatt? Just nu när detta skrevs var det i Stockholm 10 grader varmt, vad vi i mitten av även den svenska sommaren skulle kunna kalla kallt. Det säger inget om den långsiktiga klimateffekten men kommer säkerligen användas av dem som kommit att kallas klimatskeptiker. Eller formuleras lite skojigt i form av att ”nu skulle det vara skönt med lite klimateffekt”. Men en kall vecka, eller för delen en kall sommar säger inget om hur jordens temperatur är på väg att utvecklas. 

För någon vecka sedan hade vi varma dagar i hela Sverige. Ledde till långa betraktelser om klimateffekten av dem som tror sig nu ha upptäckt den och vill väcka alla andra. Den varma sommaren var enligt den reporter som är specialist på klimatfrågan eftersom han har specialiserat sig på att skriva så mycket som möjligt om den ett uttryck för just den. Men varma somrar, inte ens ovanligt varma somrar, är inte självklart ett uttryck för klimateffekten utan en naturlig del i naturens svängningar. De kan självfallet vara ett uttryck för en utveckling mot ett varmare klimat men om man försöker bygga klimateffektens trovärdighet på vädret den ena eller andra veckan riskerar den ständigt att regna bort. 

Klimateffekten är något som vi mer eller mindre har haft i fokus för politiken sedan slutet på 1980-talet. Vi moderater drev 1989 igenom ett tak för koldioxidutsläppen som räddade oss från en bredbasig introduktion av naturgasnät över hela landet samt ett antal stora och tunga oljekraftverk. Istället kom vi att behålla kärnkraften som i sin tur var utmärkt att matcha en snabbt framväxande marknad för bioenergi med. Stabiliteten som kärnkraft och vattenkraft gav skapade förutsättningar för den nya bioenergin. 

Hade Sverige då investerat i ett extremt dyrt naturgasnät hade vi inte bara varit i beroende i dag till Ryssland utan också till en fossil energiform som dessutom hade förhindrat utvecklingen av bioenergi. Har man naturgas har man nämligen lagt ner så höga fasta kostnader att de bara kan tjänas in genom bredbasig användning av naturgasen som har mycket låga rörliga kostnader. Bioenergi fungerar tvärtom. Låga fasta kostnader men högre rörliga. 

Vänstern, Socialdemokraterna och Mp ville hellre avveckla kärnkraften. De förlorade så klimatfrågan i Sverige vann. Sverige har sedan 1980-talet minskat sina CO2 utsläpp med 30%, mer än något annat land. Det är få länder som har så låga utsläpp. De är dessutom till sin del i den globala miljön mindre än vad de synes.  Eftersom Sverige en exportinriktad ekonomi med en unikt stor andel energi-tung industri exporterar vi varor till andra länder som vi så att säga tar utsläppen för inom ramen för våra minskningar medan andra tar emot våra produkter. Långsiktiga vägval är avgörande i kampen mot ett globalt miljöhot. 

Nu har socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet åter kommit i gång med att avveckla kärnkraft. Den snart genomförda och planerade avvecklingen av Ringhals 1 och 2 motsvarar 15% av Sveriges årliga samlade utsläpp. På grund av den elbrist detta och andra motsvarande åtgärder skapat har nu en reaktor tillfälligt startats upp på nytt för att säkra tillgången till el och minska beroendet till oljekraftverk.  

Avvecklingen av Ringhals 1 och 2 har inte bara visat sig redan nu vara oklokt när det gäller tillgången på el utan också det enskilt största beslutet vad gäller svenska CO2-utsläpp.  Ändå hör vi lite om hur detta är flera steg tillbaka i klimatfrågan och många reportrar och ledarskribenter som trosvisst hävdar att Miljöpartiet driver klimatfrågan så de behövs bara därför. Det är sant att de driver klimatfrågan men de driver den i fel riktning. 

Det är som att stora delar av den svenska klimatdebatten domineras av å ena sidan de relativt få klimatskeptikerna som genomför en hopplös kamp mot vetenskap och lite allmänt förnuft samt de rätt många inom media, lobbyorganisationer och politik som på schamanistiskt vis tror att det handlar om att tala så mycket som möjligt om den undergång vi är på väg in i och kräva att vi så snabbt som möjligt ska offra delar av vår välfärd och avlasta oss vår skam genom personliga offer i livsstil. De som vill driva på har rätt i att världen som sådan rör sig för långsamt men de hjälper inte till i debatten om hur vi ska minska utsläppen bäst och snabbast. De som är skeptiker har en poäng när de kritiserar övertron på modeller, vilket vi ser det finns en grund för varje gång modeller ändras eller ger nya resultat. Men att modellerna inte träffar rätt motsäger inte att det finns en växthuseffekt som är allvarlig för vår jord och som vi därför måste förhålla oss till. 

Skeptikerna och schamanerna grundar sin politik på tyckande och illusioner som frikopplar dem från vetenskap, eftertanke och förnuft. Schamanerna hävdar till och med att nu är det dags för panik, som om panik någonsin varit en god grund för förnuftiga beslut. 

En del av dem menar på fullt allvar att pandemin är om inte Guds straff så är det Naturens hämnd för att vi missbrukat jorden och som klimataktivisterna hävdar har utrotat människor och liv. Det senare är helt fel eftersom världen de senaste 30 åren har utrotat fattigdom i region efter region. Det är ett hån mot dem som tagit steget från svältens fattigdom till överlevnad och bättre liv att låtsas som att deras liv inte betyder något. 

Men schamanerna menar likväl att bara man som i en regndans upprepar hur viktigt det är att stoppa klimateffekten, utmåla klimatskeptikerna som inkvisitionen gjorde med kättare och lägga ner så mycket mänsklig verksamhet som möjligt så ska Gud i form av Naturen höra oss. 

Annars, chockerande många tänker denna tanke, är det dags för en global despoti, eftersom de menar att man i till exempel Kina vet hur man får saker gjorda utan en opposition som bråkar. Nu är Kina inte bara ett av de största utsläppsländerna, eftersom det inte finns någon opposition som bråkar, utan också det land som bygger ut mest kolkraft, sannolikt även det eftersom det inte finns någon opposition som bråkar, på samma sätt som det inte var så många som bråkade om pandemins utbrott och dess orsaker i undermålig djurhållning och livsmedelsstandards. 

De som gillar despoter gillar sällan egentligen inte hur despotin fungerar i verkligheten men de gillar idén, i tron att om de bara får vara despoter så blir det bra. Det är en uppfattning de delar med många andra despotämnen i sin början. De gillar despotin som en idé för egen del. 

Skeptikerna tror inte på klimateffekten eftersom de inte ser den. De menar att kalla dagar bevisar att den inte finns och de tvivlar på data om uppvärmningen av jordens medeltemperatur. Schamanerna tror att bön, bestraffning, enskild skam och kollektiv skam samt demonisering av vår välfärd kan minska utsläppen, som om Naturen blidkas av vår ångest. 

Schamanerna tycks också tro att bara man skriver mycket om klimateffekten så spelar det mindre roll vad som görs för att minska den. Därför tror de att Miljöpartiets specialitet är klimateffekten, och det är sant för få har talat så mycket om den som Mp även om de gjort så lite åt den. 

Vad som är värre är att de på fullt allvar tror att en skatt på plastpåsar, skatt på flyg till Gällivare eller Göteborg eller subventioner till elcyklar minskar den globala uppvärmningen. 

Skäms vi för att vi flyger blir det lite bättre tror de. Stoppar man ett raffinaderi i Sverige så att det istället byggs någon annanstans där miljökraven kommer vara lägre så har vi ändå gjort något även om utsläppen sker någon annanstans, känner de det som. 

Schamanisterna ser nämligen bara de utsläpp de ser, inte de stora mängder som är den globala utmaningen. De tror att om man väljer rätt ost och rätt pålägg så gör man en insats. Det är ett sätt att trivialisera en global fråga till en inskränkt nationell välfärdsfråga och att med ett renodlat strutsbeteende lura sig själv. 

Sveriges utsläpp är redan små jämfört med de allra flesta länder. Om vi minskar ytterligare, vilket vi har all anledning att göra som föredöme, innebär det bara en minskning på marginalen av marginalen när det gäller de globala utsläppen. Det är bara när våra minskningar sätter ett mönster och ett exempel som andra kan följa som de kan få en effekt på klimateffekten som sådan. 

Klimatfrågan är global och kräver en global agenda. Inte bara vad gäller mål utan vad gäller hur. 

De som tror att pandemins nedbromsade ekonomi visar vägen bortser från de hundratals miljoner som nu drivs tillbaka i fattigdom och svält. Alla de barn som nu inte får vaccin. De hundratals miljoner som förlorar sin skolgång eller sitt lågt betalda men betalda arbete. 

Fattigdom, social oro, misär, hunger och svält till döds är lätt att glömma bort för schamanister i ett rikt land som kan tåla en ekonomisk nedgång utan att den påverkar deras livsstil. Där ser man om man vill arbetslöshet, otrygghet och utanförskap men kanske inte de sällskap som man odlar schamanismen i. Men sanningen är att i en värld utan ekonomisk utveckling, och utan handel och kommunikationer, så stagnerar allt, även kampen mot koldioxidutsläppen.

 När moderna teknologier inte utvecklas och när vi sitter fast i det gamla energiberoendet fortsätter de fossila utsläppen, möjligtvis i långsammare form ett tag men med en snabbare utveckling av människors frustration, desperation och hunger. Den som inte ser detta runt om i den värld som vi lever i blundar för mycket. Schamanismen är på den punkten, som alla doktrinära trosriktningar,  inte på samma karta som humanismen, än mindre ekologismen. 

En framgång mot klimateffekten kräver i all sin enkelhet det mest svåra nämligen att fossila bränslen stannar under jorden. Så länge de inte gör det fortsätter uppvärmningen. 

Det ställer krav på att vi väljer väg. 

Väljer vi stillaståendets väg fortsätter utsläppen genom att fossila bränslen fortsätter att vara basen för en fattigare världs energianvändning. Då hjälper det inte om vi i Sverige cyklar över hela landet och lägger ner vår energiintensiva industri. Flyget bara i Asien ökar nämligen årligen flera gånger om med mer än hela det svenska flyget. Och det svenska flyget är dessutom en marginell del av de svenska utsläppen. Så schamaner kan känna den berusande känslan av helighet när man i Sverige cyklar fram i snöglopen men de påverkar inte den globala uppvärmningen. Det sker bara i deras egna huvuden. 

När Sverige förlorar konkurrenskraft och välstånd förlorar vi däremot möjligheten att leda utvecklingen. Gör vi flyget till en nedläggningsindustri kommer vi inte utveckla det fossilfria flyget. Det kommer andra göra samtidigt som de flyter och låter sina ekonomier utvecklas. 

När den svenska industrin förlorar konkurrenskraft förlorar man marknad och möjlighet att utveckla fossilfri produktion, som till exempel när det gäller stål. Det innebär att stål kommer att tillverkas i andra länder, och importeras till Sverige. Då kan vi säga att vi har minskat utsläppen men det är en schamanistisk sanning. 

Även om de svenska företagen väljer att med elkraft minska de svenska CO2- utsläppen blir det svårt för dem att göra detta eftersom de Vänstern, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har drivit en politik som gett Sverige elbrist vilket är unikt för moderna samhällen. Vi kan därmed heller inte hjälpa till att minska koldioxidutsläppen i världen genom export av el till de baltiska länderna som med hjälp av svensk el skulle kunna minska sina CO2- utsläpp l. 

Om vi slutar att handla, som vi delvis gjort under pandemins tid, växer fattigdomen fram. Dagens fattiga ekonomier får ett stopp på sin utveckling samtidigt som även vi blir fattigare. Det innebär mindre förutsättningar för att avveckla de fossila energiformerna och binder oss fast vid gamla teknologier. Kanske minskar de svenska utsläppen kortsiktigt under krisens tid men i de länder som inte väljer fattigdom, sjukdomar och svält kommer användningen av fossila bränslen kvarstå eller öka. 

Det är bara i en välmående global ekonomi som det kommer finnas global kraft och politisk uppslutning kring stora förändringar som leder till att fossila bränslen stannar i marken. Sverige påverkar inte de globala utsläppen mer än marginellt men våra minskningar kan påverka andra att gå vår väg om vi visar att det är en väg som förenar välstånd med ansvar för klimatet. 

Debatten och demoniseringen mellan schamaner och skeptiker bygger på en absolut tro på modeller och sanningar som i verkligheten ständigt ändras eftersom den absoluta sanning som dogmatiker söker sällan finns där de vill hitta den. Men demoniseringen är meningslös i en annan mening. Den leder inte till en debatt om hur vi bäst ser till att minska användningen av fossila bränslen, hur vi får till stånd en övergripande teknologisk förändring där fossila bränslen stannar under jorden eftersom vind, sol, vatten, kärnkraft och även andra energiformer tar över deras roll genom att vara bättre och billigare. 

Subventioner av elcyklar ger inga minskningar men lite presskonferens. Avveckling av kärnkraft ger elbrist och ökade utsläpp. En avveckling av flygtrafik i Sverige leder till att världen inte får den utveckling av flyget som vi vill. Högre biljettpriser på flyget är på sin höjd ett schamanistiskt avlatsbrev men de minskar ju inte flyget, bara antalet personer på planet som har råd att flyga. En svensk ekonomi som fasar ut viktiga industrier kommer inte vara vare sig ett föredöme eller sätta mönster för andra. En världsekonomi med mindre handel, färre kommunikationer och mindre export kommer inte leda till utvecklingen av ny teknik eller göra det möjligt för dagens stora utsläppsländer att utvecklas mot nya teknologier. 

Schamaner och skeptiker debatter mot varandra om det som sedan 30 år inte längre är huvudfrågan, om vi ska minska utsläppen. Den frågan är vi redan klara med. Man kan vara missnöjd med takten och med Trump, Putin och Xi men det avgörande är att teknik slår även despoter. Det är långt viktigare än att sätta mål och mässa om ännu högre. Ansträngningen att utveckla tankar kring detta bär mycket längre än ansträngningen att utmåla domedagen mer än den andre för att övertyga andra om den egna tron.  

Den viktiga frågan är hur vi snabbast möjligt når en så snabb utveckling som håller fossila bränslen under marken. Det är viktigare än att schamanistiskt tolka en varm vecka som vägen till undergång. 

Kategorier: Blogg

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.