Vid toppmötet i Thessaloniki måste Göran Persson göra klart att Sverige är emot en vald president för Europeiska rådet. Förslaget förskjuter makten inom EU till rådet och till de stora länderna som i praktiken kommer att kontrollera ordförandeposten. Genom att välja en president för Europeiska rådet i stället för dagens rotation urholkar man det likaberättigande som gett vitalitet och delaktighet för alla i EU. Under en tioårsperiod kommer kanske två länder att besätta ordförandeskapet medan det med dagens system skulle fördelas på 20 länder.
Det är av dessa skäl som riksdagen har sagt nej till ett valt ordförandeskap i EU. Problemet är att regeringen inte har drivit Sveriges linje utan sin egen, i strid med riksdagen. Redan i höstas lanserade den svenska regeringen förslaget om en vald president i EU trots att förslaget inte var förankrat i EU-nämnden och saknade stöd där. För detta har Göran Persson och Anna Lindh prickats av KU och riksdagen. Det finns ingen tvekan om vad som är den svenska linjen och vad som borde ha varit den svenska regeringens uppgift att driva.
I förslaget till konstitutionellt fördrag som överlämnas till de europeiska ledarna i Thessaloniki föreslås en vald president för Europeiska rådet. Det är en motgång och ett dubbelt misslyckande för Sverige. Vad som gör det till ett dubbelt misslyckande är att den svenska regeringen uppenbart inte har verkat för utan emot riksdagens beslut om ett nej till vald president.
Självfallet vet ingen vad som exakt har sagts i slutna samtal men om det vore så att regeringen faktiskt har drivit den svenska linjen så har man misslyckats så gravt med att nå fram till mottagarna att det i så fall tyder på en komplett oförmåga. Inom konventet har det framstått som att en vald president är Sveriges uppfattning. Efter samtal med Göran Persson i Stockholm, konstaterade den grekiska premiärministern – vårens ordförande i rådet – att det mycket väl kunde bli en vald president i linje med vad den svenska regeringen ville. I stort sett varje sammanställning i europeiska media noterar Sverige som ett av de få små länder som stöder förslaget om en vald president.
Regeringen har agerat illojalt mot den svenska riksdagen. Det intrycket förstärks nu av att Göran Persson inför onsdagens EU-nämnd nöjt konstaterade att det är han och inte riksdagen som i förslaget till nytt fördrag fått rätt.
Det finns inget utrymme för regeringen att parallellt med riksdagens linje driva sin uppfattning i en fråga som denna. När KU prickade Göran Persson och Anna Lindh slog man fast följande: Man måste kunna förutsätta, både från riksdagens och från mottagarkretsens sida, att de uppfattningar som den svenska regeringens företrädare för fram i diskussioner med de övriga medlemsstaternas företrädare inte bara är personliga uppfattningar utan faktiskt uttrycker de ståndpunkter som Sverige som medlemsstat intar. ( 2002/03:KU30)
Vi i denna fråga sett det demokratiska underskottet i Europa. Det låg inte i EU: s institutioner utan i regeringens nonchalans mot riksdagen. Därför har jag anmält regeringens agerande i denna fråga till granskning i KU. Det är tid för Göran Persson att i de fortsatta förhandlingarna inför och under regeringskonferensen driva den linje som Sveriges Riksdag har beslutat om och ingen annan. När frågan nu är anmäld till KU kommer det inte att finnas något utrymme för regeringen att i det fördolda svika det riksdagen har beslutat.
Gunnar Hökmark, riksdagsledamot (m)
Ordförande i riksdagens konstitutionsutskott