Om den elfte timmen den elfte dagen den elfte månaden – om Europa

Publicerat av Gunnar Hökmark den


”Den elfte timmen på den elfte dagen i den elfte månaden” upphörde kriget på västfronten 1918. I dag är den 11 november en minnesdag över alla dem som stupade i första världskriget liksom i andra världskriget. Vallmon som blommade på slagfälten är en symbol till minne för alla dem som stupade. För människor i alla de länder som blev hårdast drabbade är det en levande tradition för minne av dem som stupade i krigen. Miljoner och åter miljoner människor förlorade en son, en make eller pappa, som aldrig kom tillbaka. I dag är många av dem en farfar, farfarsfar eller morfars bror som man själv och ens egna föräldrar aldrig fick träffa.

Så ser det ut i hela Europa. Släkttavlor som om man ritade dem vore fyllda med överkryssade personer som stupade. Det finns få familjer som inte har denna historia. Och så ser därför inte bara Europas historia ut utan också det Europa som i dag är början på vår nya historia. Det vi från svenskt perspektiv sällan ser och förstår är hur nära krigets, eller förtryckets, grymma realiteter är för dem som drabbats av dem. Det gäller inte bara de världskrig som i dag synes ligga långt tillbaka utan även de som led under järnridåns förtryck eller i de krig som blev en faktisk verklighet på Balkan under 1990-talet. Och vi ser idag ett krig mitt i Europa, med samma tragiska konsekvenser i Ukraina som i alla andra krig. 

I en värld av nya motsättningar, nya hot och en ständig krigföring mot öppna samhällen och demokratier är detta på nytt något vi måste ta fasta på. Ryssland för krig mitt i Europa, i Ukraina, samtidigt som man genom cyberkrig, datahackning, desinformation, energipolitik och korruption söker vinna makt över andra och så split i EU. I Belarus ser vi ett pågående krig mot demokratin, med både Ryssland och den belarusiska regimen som allierade mot demokratirörelsen. Kina använder sin ekonomiska makt till att över hela världen och i Europa bedriva politiska påtryckningar som riktar sig mot demokrati och rättsstat. Rysslands upprustning riktar sig både mot Östersjöregionen och mot Arktis där även Kina söker ett större inflytande. 

Tanken på att Europa ska vara en plats för fred och säkerhet har länge ansetts vara en vision som hörde en annan tid till eftersom så många trodde att hot och krig hörde till det förgångna. Nu ser vi att visionen om ett Europa som håller samman i samarbete, integration och gemensam ekonomi på nytt är en uppenbar förutsättning för att vi ska kunna värna demokratiers suveränitet och säkerhet. 

Med en ny president i USA finns förutsättningar för att vi ska kunna bygga denna säkerhet tillsammans. Tillsammans med USA kan vi verka för en global klimatpolitik som gör skillnad. Istället för att vara den enda globala aktören för mänskliga fri- och rättigheter världen över kan vi nu vara ledande tillsammans med USA. En multilateral fri handel som bygger på alla länders lika rätt är grunden för en internationell rättsordning som sätter lag före makt. 

I länder som Polen, Ungern, Rumänien och i Malta har vi sett hur regeringar underminerat rättsstat och demokrati. Utanför EU skulle vi inte kunna nå dem utan där skulle de vara föremål för samma maktpolitik som Putin nu utövar mot Belarus och sedan tidigare mot Ukraina. I Europeiska unionen är de föremål för våra gemensamma lagar och demokratins krav som ger nya generationer möjligheter att säkra demokratin. 

Den 11 november är en symbol för Europas främsta och mest tragiska misslyckanden. Därför är det också en minnesdag över vår tids ansvar. 

Kategorier: Blogg

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.