Kära läsare,
Det är lätt att konstatera att vi lever i svåra och utmanande tider. Nya hot parallellt med de gamla. En förändrad världsekonomi med nya maktförhållanden. En pandemi som har slagit mot hela världen både vad gäller sjukdomen som sådan och när det gäller ekonomi och välstånd. I Sverige har vi tvingats fram till en debatt om vad demokrati är genom en statsminister som menar att maktskifte hotar demokratin, men som inte anser att Vänsterpartiet ens i sitt förflutna hade något tvivelaktigt bagage vad gäller demokratisk pålitlighet. Det är en farlig väg att gå. Relativiserar man demokratin underminerar man dess skyddsvallar.
När jag för första gången krävde att Sverige skulle stödja balternas frihetskamp fick jag höra att jag gick fascisternas ärenden. Det var inte en isolerad händelse. Tvärtom. Relativiseringen av diktaturernas förtryck på andra sidan järnridån var praxis för den svenska vänstern i många årtionden. Av den anledning behöver Sverige inrätta en Östeuropakommission som klargör hur Sverige under kalla kriget förhöll sig till förtrycket i öst. Om detta har jag tidigare skrivit i DN och denna vecka i Nya Wermlands-Tidningen såväl som i Norran.
Ofta hamnar debatten om olika sakfrågor inom EU i frågan om Europeiska unionen i sig själv är bra eller ej. Det är olyckligt. Politiker måste ställa krav på sig själva och inse sina egna skyldigheter, i stället för att enbart beklaga sig över ”de andra” länderna. Det handlar om att uppvisa den agerandes vilja i stället för åskådarens hjälplöshet, skriver jag i Blekinge Läns Tidning. Europapolitiken måste utgå från första person pluralis – aldrig tredje person singularis.
Denna vecka lanserade Frivärld antologin Gråzon. I den diskuterar ett antal säkerhets- och försvarspolitiska experter den nya tidens utmaningar mot fria och demokratiska samhällen. Hoten kan handla om cyberattacker, desinformation, nätspionage eller investeringar i strategiska företag som stärker främmande makts förmåga att påverka och dominera. Det handlar även om hur penningtvätt används för att finansiera subversiv verksamhet, industrispionage eller hot mot enskilda privatpersoner. Antologins kapitel beskriver olika former av hot och hur vi måste kunna tolka och bemöta dem.
Boken kan beställas här.
Med anledning av lanseringen anordnade Frivärld även ett digitalt panelsamtal där jag deltog med resterande författare. Dessa var Annika Nordgren Christensen, försvarsexpert, Oscar Jonsson, Academic Director på Center for the Governance of Change vid IE university, Patrik Oksanen, senior fellow Frivärld, Henrik Sundbom, senior fellow Frivärld och Katarina Tracz, chef Frivärld samt redaktör för antologin.
Samtalet kan ses i efterhand här.
Med anledning av boklanseringen skrev jag en även debattartikel på Europaportalen. I den beskrev jag den säkerhetspolitik som EU behöver anamma för att klara av att stå upp mot den nya tidens krigföring.
I allt detta ser vi hur gemenskapen i den fria världen blir allt viktigare och därför också samarbetet mellan Europa och USA, något som jag skriver om i Svensk Tidskrift.
Nu når vaccineringarna allt fler. Det innebär att vi kommer allt närmare den tid då det faktiskt vänder mot normalitet. Låt oss göra vad vi kan för att det ska ske så snabbt som möjligt,
Gunnar