Nyhetsbrevet Frihetens värden 2003-06-03

Publicerat av Gunnar Hökmark den

Nyhetsbrevet Frihetens värden 2003-06-03

Kära läsare,

I detta brev lite om studenter i Lund, Raoul Wallenberg i Budapest och Stockholm, Forum för levande historia, försvarsberedningens junirapport, KU´s kritik av Göran Persson och Anna Lindh samt lite om Irak och folkrätt.

== Från eftersits i Lund till riksdagsarbete i Stockholm ==

När inledningen av detta brev skrives passerar delar av den skånska slätten förbi i vårnattens vackra sken. Nattåget från Lund till Stockholm kan med denna beskrivning få sin tjusning, även om mörkret lagt sig så pass att det är svårt att veta om det är mellersta Skånes skogar eller slätterna kring Eslöv som passerar förbi.

Kvällen har för min del avslutats med möte med Fria Moderata Studentförbundet i Lund, med sedvanligt möte på AF med efterföljande eftersits. Alla sångtexterna hade nog inte passerat den politiska korrekthetens kontroller men förmågan att inte ta sig själv på allvar i alla delar och ivern att resonera vittnar om en mer grundläggande respekt för andras idéer än de flesta etablerade och korrekta politiker har.

En av deltagarna ställde vid eftersitsen en filosofisk fråga som hon nog inte hann få hela svaret på, nämligen hur stor offentlig sektor böra vara i ett bra samhälle. Min tro är att den frågan inte går att ge ett svar på eftersom det beror på vilka utmaningar det har att möta och hur mycket av dessa utmaningar som det offentliga måste möta. Men ibland är det frågan som är viktigare än svaret. Och frågan om vad stat och kommun skall syssla med, om vi börjar från noll ger många fler svar än de flesta politiker tänker på.

En annan ställde frågan om euron och Irland, om det inte är ett problem att en irländsk centralbank inte kan höja de irländska räntorna så att den irländska ekonomin kan frysas ner. Mitt svar på den frågan är att Irland inte har mer inflation än i något annat land eftersom euros är lika mycket värda där som någon annanstans. Däremot är stigande priser på Irland ett uttryck för att man har slagit i taket för den potentiella tillväxten.
Stigande priser blir då ett sätt att både kyla av ekonomin och dra till sig större arbetskraft och fler investeringar. Så fungerar prismekanismen och Irlands problem att man slagit i tillväxttaket kan bara lösas genom ökat utbud av arbetskraft och investeringar. Och då är höjda priser i förhållande till andra delar av euroekonomin en fördel, inte en nackdel, och ett uttryck för att det går bra för den irländska ekonomin. Det innebär inte att den ekonomiska utvecklingen på Irland är problemfri men det är ett bättre problem att ha hög tillväxt och högre löner med euro som håller värdet än låg tillväxt och högre löner med kronor som förlorat i värde.

== Raoul Wallenberg i Budapest och i Stockholm ==

En annan del av detta brev skrives på flyg hem från Budapest och besök med en delegation som under talmannens ledning besökte det ungerska parlamentet. Förutom diskussioner med det ungerska parlamentets konstitutionsutskott och EU-nämnd, diskussioner med biträdande premiärministern Peter Kiss och utrikesministern László Kovács hann vi med att besöka två stycken olika Raoul Wallenberg-monument.

I Budapest har man byggt dessa monument på den för svenskar originella idén att monumentet skall ge en bild av den person som skall hedras. Därför kan man i Budapest se personen och söka förstå både modet, oförvägenheten och kreativiteten som räddade tusentals judar. Och för var och en som betraktar dessa monument blir de till en påminnelse om att enskilda människor genom sitt mod kan göra skillnad i vår värld.

Initiativet till dessa monument togs inte från den ungerska diktaturens sida. För Sovjetunionens ungerska kollaboratörer var Raoul Wallenbergs öde en obekväm fråga som inte hade några för diktaturen bra svar. De kom till efter amerikanska påtryckningar och genom initiativ från överlevande. Men det är talande att båda dessa monument, trots detta, kom till innan vi i Sverige fick ett eget monument över den svenske diplomaten. Även för Sverige var Raoul Wallenberg, och sveket mot honom, en känslig fråga.

Tyvärr påminner monumentet på Nybroplan, vid Raoul Wallenbergs plats inte så mycket om en människa, hans mod och om att en människa kan göra skillnad. Det verkar som om det mer syftar till att påminna oss om konstnärens kreativitet och konstnämndens förmåga att se allt det subtila som vi andra inte ser. Kanske kan vi i framtiden få ett monument som i all enkelhet, utan förklarande text över vad vi bör se när vi ser, ger en bild av personen bakom hjältedåden. Då kan gamla som unga betrakta en människa som alla oss andra men med skillnaden att han i en avgörande stund i sitt liv räddade så många andra medmänniskor från död och förintelse att han är känd över hela världen. När jag skriver detta kan jag inte låta bli att skicka med en länk till ett bildgalleri över honom. http://web.ask.com/pictures?q=Raoul+Wallenberg Jag kan inte låta bli att tycka att ett monument gärna kunde ha varit likt den man vi ser på dessa foton.

Det verkar som om det finns en känslighet för vår förhållande till en av 1900-talets stora diktaturer. Årtionden av socialdemokratiska regeringar definierade Sverige som ett land inte bara mellan öst och väst utan också mellan de västliga demokratierna och de östliga diktaturerna. Sverige var även i denna bemärkelse ett neutralt land.

Vi fick inte framstå som anti-sovjetiska eftersom vi då, var man rädd, skulle framstå som proamerikanska. Därför svek Sverige när det gällde Raoul Wallenberg och därför verkar vi ha svårt att göra upp med de decennier av vår historia då det svenska samhället lät det totalitära förtrycket skörda miljontals offer i våra grannländer på andra sidan Östersjön. Att stora delar av den svenska vänstereliten inte såg eller förstod brutaliteten i det förtryck som präglade länder och samhällen på några mils avstånd från oss är en skam för dem och fortfarande svårt att ta avstånd från för dem som hellre är anti-amerikaner än anti-diktaturer.

Vår neutralitet inskränkte sig inte till att vara säkerhetspolitisk utan den blev ideologisk och därmed neutral gentemot förtryckarna. Därmed svek vi demokratin och de förtryckta. Få saker i vår samtidshistoria borde vara så viktiga att forska i som detta. Ju mer vi kan lära oss själva och kommande generationer hur ett samhälle som tror sig hylla de bästa av ideal kunde ställde sig passivt till en regim präglad av massmord och totalitärt förtryck desto bättre vaccinerade är vi inför framtiden.

Men det är känsligt för det berör en stor del av det svenska etablissemanget som ägnade årtionden av sin ungdom, ända upp till 50-årsåldern eftersom de aldrig blev vuxna, till att romantisera enpartistater och låta målen ursäkta medlen. Per Ahlmarks bok Vänstern och Tyranniet http://www.timbro.se/bokhandel/books.asp?isbn=9175665352 är värd att läsa för förstå denna tid.

Det handlar om de grövsta av försummelser från våra ledande media. Koncentrationslägren var mitt framför oss men de rapporterade med inte om dem utan om den tredje världens befrielserörelser. Mugabe var mer hyllad än Brezjnev granskad och kritiserad.

Därför var det också så typiskt när regeringens nya myndighet Forum för Levande Historia presenterade sin verksamhet i går med att glömma bort det förtryck som präglat halva Europa och som under årtionden ledde till massmord, avrättningar och förföljelser på andra sidan Östersjön.

Det är bra att den nya myndighetens chef Helene Lööw säger sig vilja uppmärksamma folkmorden i Rwanda, morden på armenier i början på 1900-talet, den politiskt utlösta svälten i Kina under Mao samt förintelsens offer men obegripligt att hon inte nämner det brutala förtryck som präglade halva Europa in i vår tid.

De kommunistiska diktaturerna tog livet av fler människor än någon annan känd regim i världshistorien och de gjorde detta i vår del av världen och i modern tid medan mängder av människor i fria länder tittade på utan att reagera. I Estland minskade befolkningen med en femtedel.

Det socialistiska förtrycket delade Europa och har satt sina spår i dagens Europa. Det är ett svek mot alla dem som förtrycktes om Fo

Kategorier: Artikel

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.