NATO:s toppmöte i Prag innebär att Estland, Lettland och Litauen inbjuds att tillsammans med Bulgarien, Rumänien, Slovakien och Slovenien blir nya medlemmar i alliansen från och med 2004. Detta är en revolutionerande förändring av Europas säkerhetspolitiska karta. Det innebär större trygghet och stabilitet för de tre länder som till för drygt tio år sedan var ockuperade av Sovjetunionen. Det innebär större trygghet och stabilitet för Europa i allmänhet och för Sverige i synnerhet.
Självfallet förändrar denna utveckling förutsättningarna för svensk säkerhet och svensk säkerhetspolitik.
Denna förändring har desto större betydelse eftersom vi parallellt med denna utveckling också ser en hotbildsutveckling där hoten mot Sverige i mycket ringa utsträckning riktar sig mot Sverige som ensam nation. I stället handlar det nästan uteslutande om hot som vi delar gemensamt med andra länder och som bara kan motverkas och begränsas genom gemensamt agerande.
Det är mot denna bakgrund anmärkningsvärt att företrädare för regeringen i olika sammanhang har hävdat att de baltiska ländernas anslutning till NATO inte påverkar svensk säkerhet och svensk säkerhetspolitik.
Jag vill med anledning av utvidgningen av NATO därför fråga statsministern vilka slutsatser regeringen drar av den nu inledda utvidgningen av NATO vad gäller inriktningen av svensk försvars- och säkerhetspolitik?
Gunnar Hökmark (m)
bänknr 1
Överlämnas enligt uppdrag