Blogg

När det gäller kritik mot Israel faller den kritiska granskningen bort

Kategorier: Blogg

Noterar att medias olika företrädare nu anstränger sig för att visa att Wallström ju faktiskt hade rätt. Sveriges Radios korrespondent hänvisar till att andra har sagt samma sak – som om det gör det rätt eller fel – det vill säga tagit upp frågan om utomrättsliga avrättningar i Israel men missar att dessa inte har hävdat att Israel gör det, bara att de inte får förekomma, och missar framförallt att det inte är det enskilda uttalandet som nu underminerat Sveriges roll och ställning i dessa frågor.

Det är inte så mycket av kritisk granskning av regeringen som präglar media i frågan om Israel.

Det är det systematiska misstänkliggörandet och kritiserandet av Israel som är problemet. Att kritisera Israel är inte fel utan lika rätt som i varje demokrati diskutera en regerings politik. Jag är starkt kritisk till bosättningspolitiken och jag är oroad över att extrema grupper får ett inflytande över israelisk politik som det heller inte finns något väljarstöd för utan som är en konsekvens av olika vågmästarroller.

Det allvarliga är mönstret att det alltid är Israel som kritiseras och fördöms, i en region där det oavsett vilken uppfattning man har Israel som är den enda demokratin, rättsstaten och öppna samhället. Omgivet av brutala diktaturer utan rättsstat och utan rätt för den enskilde blir det likväl Israel som anklagas för utomrättsliga avrättningar. Inte Jordanien, inte Egypten, inte Syrien, inte Libanon och inte Iran, Saudiarabien, Irak eller alla de regimer där ingen rätt och rättvisa finns. Där regimerna utöver terror mot sina egna medborgare, både inom ramen för förkastliga rättssystem och vid sidan om dem är Wallström tyst.

I ett vidare perspektiv är det uppenbart att det inte heller är Ryssland eller Kina som anklagas för utomrättsliga avrättningar. Ryssland som nu bombar för att stödja Assads terror mot det egna folket, där oppositionsledare och kritiska journalister återkommande försvinner eller mördas, som hårt och skoningslöst håller sin ordning i Tjetjenien, Dagestan och Nordossetien, Kina där människor försvinner i Tibet eller i Peking. Eller utanför Kina.

Eller länder som är inbegripna i samma krigföring och försvar mot terror som Israel, Frankrike, eller Belgien, vars polisiära styrkor slog till hårt och bestämt mot terrorister som inte fick den rättegång som Margot Wallström menar att terrorister som mördar israeler förmenas, Storbritannien eller USA som medverkar i att stoppa terrorister att döda människor. Margot Wallström har aldrig krävt en utredning av utomrättsliga avrättningar i dessa länder, än mindre i Saudiarabien som hon numera inte vågar nämna. Vi kan notera att frågan heller kommer inte tas upp gentemot Marocko.

Ser i dagens Svenska Dagblad att tidningen ägnar tre hela sidor åt att hävda samma sak, utan att veta något men genom att ge röst åt dem som brukar anklaga Israel för det mesta. Det är sällsynt som SvD ägnar tre hela sidor åt att hävda att en regeringsföreträdare har rätt. Men likväl kommer det inte fram något nytt annat än det faktum att terrorister som mördar eller försöker mörda israeler har dödats.

Det finns tre saker att säga om det reportaget som också kan sägas om Wallströms budskap.

För det första är det skrivet som om Israel inte existerar i en miljö av terrorism och hat, där människor nu uppmanas att knivhugga judar för att de är judar. Svenska Dagbladet nämner inte detta och ställer heller inte kritiska frågor om detta. Israel lever i en miljö som är som ett ständigt pågående Paris-attentat. Många israeler har mördats, och andra har skadats och andra har undkommit genom att polis har agerat. Är det utomrättsligt att en polis i en terrorist attack oskadliggör terrorister eller bör man riskera att terrorister dödar fler eller utför självmordsattacker? Vet någon vad som händer i en miljö där plötsligt en incident kan utvecklas till en samordnad attack mot än fler människor?

Polis måste i en terrorsituation agera för att rädda offrens liv och för att minimera hotet. Det är en helt annan sak än att israelisk polis har order att avrätta människor oavsett om de är skyldiga eller ej. Är den enskilde terroristen ensam eller i samverkan med andra? Det är nog sant att i Israel gäller försiktigheten gäller och andra oskyldiga snarare än dem som utför dåden men det är inte ett kännetecken för utomrättsliga avrättningar. De frågetecken som SvD insisterar på är frågetecken som i land efter land kan användas för att misstänkliggöra polis som griper in mot terrorism och mot mördare. Men det är bara Israel som anklagas, trots att detta är det enda landet som befinner sig i ett ständigt terroristattentat.

Svenska Dagbladets reportrar låter terroristernas föräldrar bedyra barnens oskuld och låter en i Israel regimkritisk röst tala fritt. Ungefär som om ett annat lands media hade låtit Jan Guillou eller Åsa Linderborg vara sanningsvittnen för skeenden i det svenska samhället under en borgerlig regering.

För det andra innehåller reportaget inte ens ett försök att kritiskt granska de påståenden som Wallström och palestinska grupper riktar mot Israel. Man redovisar heller inte att uppmaningarna att mörda och knivhugga judar för att de är judar utgår från religiösa muslimska företrädare som tar religionen till sin och legitimerar dödandet. Än mindre granskar man alla politiska grupper som vill genomföra samma terror i Israel som man gör mot andra men där israeler är ett särskilt hedervärt mål för mördande. Det finns inte en tillstymmelse kritisk granskning av dem som uppmanar till mord och terror.

För det tredje rapporterar SvD om terrorismen mot Israel som om det inte finns några offer och som om terror är en naturlig miljö för israeler att leva med och därför acceptera. Och det är förmodligen det värsta. Under ytan finns en uppfattning om att israelerna förtjänar den terror de möter och tvingas leva med och att det inte är riktigt legitimt att bekämpa terror och hindra att nya offer läggs till listan över dödade judar. Det är försvaret och kampen mot terrorn i Israel som reportaget, och Wallström, delegitimerar, inte terrorismen och förövarna. Men det är terror som Israel utsätts för och det är människor som dör på grund av dem. Samma terror som andra möter möter Israel ständigt.

Det framgår inte på tre sidor i dagens största uppslag i SvD och det framgår inte när Wallström talar. Det är som om hon krävde en internationell utredning av om fransk polis agerade korrekt i samband med terrorattacken i Paris med utgångspunkten att den använt övervåld och gjort sig skyldig till avrättningar när man dödade terroristerna mitt i deras gärning.

 

 

2 Responses to När det gäller kritik mot Israel faller den kritiska granskningen bort

  1. Peter Jonsson says:

    Det gläder mig att det finns fler än jag som reagerar på SVDs senaste artiklar i Israel-Palestinafrågan. Den aktuella journalisten – Catrin Ormestad – är en mångårig palestinaaktivist och är starkt Israelkritisk. Hon har därtill sällskap (sambo såvitt jag förstår) med den Israeliske journalisten Gideon Levy på tidningen Haaretz. Levy är en i Israel mycket välkänd Israelhatare, som kontinuerligt skriver artiklar liknande Ormestads.

    I detta sammanhang kan noteras att Levy nyligen skrivit två reportage i Haaretz i samma fråga som Ormestad avhandlar. Ormestads reportage i SVD är till och med i allt väsentligt en kopia av Levy´s (bortsett från avstickaren till Tel Aviv).

    Tja, vad ska man säga…. Varför låter SVD sig användas till att sprida lögnaktig journalistik till fromma för antisemitismen? Den frågan har jag nyligen ställt två gånger till chefredaktören Fredrik Carén. Han undviker att svara.

    Som du är jag inte blind för Israels brister. Men Ormestads/SVDs lögnaktiga Hamaspropaganda borde SVD hålla sig för god för.

    PJ

  2. Ulrika says:

    Synd att Anna Lindh inte räddades tack vare en “utomrättslig avrättning”.
    Undrar vad Wallström skulle ha sagt.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *