I alla tider har det funnits personer som ansett sina ideal så heliga att de varit beredda att offra demokratin. Förr talades det om det klasslösa samhället. I dag framkommer demokratiskepsismen inte sällan i den miljöpolitiska debatten, i tron att klimathotet kan lösas genom auktoritärt styre. Det är ett farligt tankesätt. Risken är att fler följer när demokratin relativiseras av ledande politiker, debattörer och forskare.
Miljöpartiets toppkandidat till Europaparlamentet, Pär Holmgren, tyckte det var intressant att tänka utanför demokratins box och lämpligt att avskaffa allmänna val för att lösa klimathotet. Holmgrens medkandidat, tidigare demokratiminister Alice Bah Kuhnke, har varit tyst inför sin partikamrats uttalanden. Nu har vi en ny demokratiminister, Amanda Lind, med ett viktigt uppdrag att försvara demokratin, som varit lika tyst.
Debattsidor har fyllts av klimatexperter och forskare som hänvisat till diktaturen Kina som ett klimatpolitiskt föredöme eller påkallat behovet av en auktoritär ledare för att leda svenska folket rätt. Klimathotet är i allra högsta grad en obekväm sanning, men lösningarna behöver inte vara obekväma. Med en bred demokratisk förankring kan svensk klimatpolitik innebära reella förändringar, både vad gäller utsläpp och utveckling av modern teknologi.
En av Sveriges främsta framgångar har varit att vi har kunnat visa att minskade utsläpp kan kombineras med tillväxt och ökat välstånd. I själva verket gäller det omvända än mer. Det är bara genom teknik, innovation och smarta lösningar som vi kan övertyga stora utsläppsländer – som Kina, Indien, Ryssland och USA – att gå samma väg. Inte genom symbolpolitikens lockelser.
Vi når inte klimatmålen genom beskattning av flygresor eller subventionerade elcyklar, samtidigt som vi avvecklar kärnkraft med utsläppen i en mångfaldigt större storleksordning. Det är ett sådant tankesätt som har gjort att Sverige under den rödgröna regeringen har ökat sina utsläpp.
Det är när vi fokuserar på reella reformer, som att ersätta fossila bränslen med icke-fossila, effektivisera energianvändningen, bygga en europeisk energiunion och exportera vår kärnkraft så att andra länder kan ersätta sin kolkraft, som vi kan vara ledande i att minska utsläppen.
I förra veckan gjorde 87 ”influencers” ett gemensamt upprop där de krävde av Stefan Löfven att han skulle köra över folket med en ”statlig ishockeytackling” för att tvinga det svenska folket att äta ekologiskt och sluta flyga. I en demokrati är det självfallet deras rätt att ifrågasätta demokratin, men de bör inte stå oemotsagda.
Demokratin är inte en begränsning, utan en förutsättning för att lösa en av vår tids största hot.