Hoppa till innehåll

Lissabonprocessens fortsättning. Anförande i Europaparlamentet.

De viktiga frågorna i Lissabonprocessen handlar inte om vad utan hur vi skall uppnå det, inte om att andra är bättre utan varför. Även där vi berömmer oss som allra mest av den sociala modellen måste vi fråga oss varför vi ser segregation och arbetslöshet, utanförskap och det faktum att alltför många saknar arbete som motsvarar deras förmåga och förhoppningar, varför andra delar av världen lyckas bättre och vi sämre.

För varje område av den europeiska ekonomin där vi motverkar konkurrens blir resultatet sämre konkurrenskraft, färre jobb och lägre löner. De som nu bekämpar den inre marknaden med en tjänstesektor som tillåter ny konkurrens och nytt företagande motverkar tillväxt och framtidens nya jobb.Vi kommer i Europa aldrig att kunna bli den mest konkurrenskraftiga ekonomin om vi inte öppnar upp tjänstesektorn för nytt företagande och nya jobb genom ökad handel över gränserna.

Det ställer krav på att den inre marknaden stegvis utvecklas till nya områden. Det faktum att vissa områden är av avgörande betydelse för medborgarnas sociala trygghet motiverar inte att vi skall motverka en utveckling mot högre kvalitet, nytt företagande och lägre kostnader för medborgarna. Desto mer avgörande ett område är för den enskilde medborgarens trygghet, desto viktigare är att vi har en utveckling som ger honom och henne den bästa kvaliteten och de bästa möjligheterna. Monopol och nya gränser för handel ger vare sig tillväxt eller trygghet i det nya Europa.

Vi kommer inte att kunna bli den mest konkurrenskraftiga kunskapsekonomin i världen om vi inte utvidgar konkurrensen till de områden som är av avgörande betydelse för det moderna kunskapssamhället. Och för varje område som vi undantar från konkurrens och från den inre marknaden motverkar vi både europeisk integration och tillväxtkraft. Varje undantag innebär mindre konkurrenskraft, lägre tillväxt och lägre löner. Det finns ingen motsättning mellan den inre marknaden och medborgarnas sociala trygghet för det finns inget som är så avgörande för social trygghet som ett arbete och en inkomst till den egna familjen, det finns inget så avgörande för den sociala sammanhållningen som en tillväxt som ger nya jobb och nytt företagande i regioner som riskerar att stagnera i arbetslöshet.

Den viktigaste integrationsprocessen i det europeiska samhället är de möjligheter till fri rörlighet för människor, tjänster och varor som den inre marknaden ger. Vi ser just nu ett ökat resande, en ökad konkurrens och ett ökat flöde av kunskap och idéer över Europas gränser. I den processen måste alla medlemmar i unionen få utveckla sin konkurrenskraft med respekt för de möjligheter andra har. Det gäller de gamla medlemmarna som fått utveckla sina samhällen i frihet och demokrati under 50 och det gäller de nya medlemmar som lidit under förtryck och stagnation.

Det handlar om solidaritet, europeisk integration och framtidstro. Det är kommissionen som måste arbeta för denna vision, inte skapa undantag, det är den som måste värna om den fria rörlighet som är gemenskapens kärna.