Kunskapssamhället kräver ledarskap

Publicerat av Gunnar Hökmark den

Problemet med den svenska skolan är inte de skolor som fungera bra, och om de är privata ger vinst, utan de som fungerar dåligt, oavsett vem som driver dem. Det vore välgörande om skoldebatten mer kom att handla om de alltför många skolor som inte finns till för eleverna utan för andra syften. Maciej Zaremba inledde i dag en artikelserie i DN  som visar hur amatörism förenad med vilja att vara nytänkande leder till förflackning och elever som drabbas av en skola som inte klarar det den ska göra.

Kunde vi bara lägga ner de 20% skolor som fungerar sämst, eller tvinga dem att ändra sin inriktning så att elever väljer att gå där skulle den svenska skolan höja sig anmärkningsvärt. Vägen dit är inte att öka den politiska styrningen utan att lämna över ett större mandat till lärarprofessionen och pedagogiskt ledarskap. Politiker ska sätta målen, och sätta dem högt, men lämna öppet för skolor och elever hur man når detta mål. Skolpengen har revolutionerat den svenska skolan och bidragit till högre kvalitet både i fristående och offentliga skolor. Nästa steg vore att göra det möjligt för alla skolor att arbeta under samma självständighet med elevers och föräldrars fria val som avgörande kvalitetstest. Då tillåts inte skolor som inte klarar kraven att leva vidare.

En sådan förändring är desto viktigare eftersom vi samtidigt ser en annan trend i kunskapssamhällets utveckling. Allt mer av ledande akademisk forskning sker i dag utanför det som en gång var västvärlden. Den brittiska vetenskapsakademin redovisar utvecklingen och visar hur nya länder nu träder fram som forskningsnationer. Det är en positiv utmaning som måste mötas med större satsningar på kunskap och forskning. I Sverige och i Europa.

Kategorier: Blogg

4 kommentarer

Vidi · 03 april 2011 kl. 14:35

Hökmark förbiser att resultaten i svensk skola har fallit sedan kommunaliseringen
och trots (eller tack vare?) skolpengen. Lätt att leva i en ideologisk villa om man
bortser från fakta. Även de bästa svenska eleverna har ju försämrat sina resultat.
T ex uppnår 5% av niorna högsta nivå i matematik, i Shanghai är det 25%

Stefan Lundin · 03 april 2011 kl. 15:13

Det är riktigt, PISA-studien mer eller mindre underkänner den svenska skolan. Men allting behöver ryckas upp; för att locka de mest begåvade studenterna till läraryrket krävs ordentliga lönehöjningar som motsvarar nedlagd studietid och skicklighet. Det är emellertid bra att lektorstjänster på nytt inrättas. Men frågan är om de licentiat eller doktorskompetenta väljer just gymnasiet, nivån under deras egentliga kompetens. Det kommer under alla omständigheter att ta tid att få upp den svenska skolan på den nivå vi vill ha den.

Lars Seger · 04 april 2011 kl. 9:38

Sen är det ju så att (tyvärr) har lärarkompetensen minskat och att PBI har införts allt längre ner i årskurserna. Sen saknas det ordning & reda på många håll, ge lärarna befogenheter att agera när det behövs!

Statlig skola = Visitkortsfråga « Edvin Ala(m) 3.0 · 04 april 2011 kl. 11:37

[…] Hökmark, Lärarnas […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.