Krisen är inte över för Europas del

Publicerat av Gunnar Hökmark den

Efter julen och nyår så återgår det mesta till den vanliga ordningen. Det gäller också behovet av att låna upp nya pengar till de länder som har de stora underskotten. Vi ser nu som en start på det nya året att Portugal har växande problem att klara sin upplåning med räntor som är rekordhöga i eurons historia.

Det är till en del en sund utveckling. Bara det faktum att man har euron innebär inte att man kan slarva med underskott och sin skuldutveckling. Men det innebär självfallet i nuläget mycket stora bekymmer som också har betydande politiska konsekvenser. Om inte länderna i södra Europa förmår besluta om mer långtgående reformer och förändringar kommer vi få se en allt större klyfta mellan länderna i norra och södra Europa.

Det blir självfallet en ekonomisk klyfta men också en politisk där viljan att i solidaritetens namn hjälpa och bistå länderna med underskottsproblem kan sättas i fråga om det alltmer visar sig att problemen beror på att de utsatta länderna själva inte vill genomföra de besparingsåtgärder och reformer som har bidragit till norra Europas konkurrenskraft. Enkelt uttryck, tyska löntagare med hög pensionsålder och som går till jobbet jublar inte när de ser franska eller portugisiska löntagare strejka mot besparingar som är nödvändiga och som redan genomförts i länder som Tyskland eller Sverige.

Det kommande årets hantering av hur offentliga finanser ska säkras och hur konkurrenskraft utvecklas kommer därför bli avgörande för att EU ska kunna undvika nya konflikter och spänningar. I vilket fall som helst kan vi nu se att Europas problem inte är uppdelningen mellan öst och väst utan skillnaden mellan nord och syd. Sverige erfarenhet gör att vi inte ska slå oss för bröstet men den visar att man kan förändra utvecklingen om man ser till att reformera.

Det var vad den borgerliga regeringen fick göra 1991 till 1994 och det var inte det mest populära. Men det la grunden för en pensionsreform, självständig riksbank, ny penningpolitik och ramverket för en ny budgetlagstiftning liksom konkurrenskraft inom ett antal olika områden som avreglerades. Vi behöver se även andra länder göra detta om vi inte ska se motsättningarna växa. I Belgien ser vi hur den typen av motsättningar skapar ett politiskt stillastående. Det är därför avgörande att Europa nu kan komma ut ur skuldkrisen med stramare regelverket och med minskade underskott. Det är delvis på grund av denna övergripande nödvändighet som europeisk socialdemokrati inte har det alltför lätt just nu.

Bloggar: Edward Riedl (M) samt Johan Örjes (C).


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.