Högskattepolitiken hotar den sociala rättfärdigheten – en rapport

Publicerat av Gunnar Hökmark den

De senaste åren har vi sett att skatteuttaget på s.k. trögrörliga skattebaser ökat betydligt snabbare än det generella skatteuttaget. Det är en utveckling som kommer att fortsätta de kommande åren, vilket också är regeringens uttalade strategi.

Ett skäl till detta är regeringens ovilja att genomföra minskningar i de offentliga utgifterna och den politiska makten över välfärden. Det framgår också mycket tydligt av regeringens egna budgetpropositioner att de offentliga utgifternas andel av ekonomin åtminstone kommer att ligga kvar på dagens nivåer. Statsministern klargjorde bland annat i sitt tal i Björkvik att det svenska skattetryckets nivåer är ideologiskt betingade för socialdemokratin och en del av den välfärdsmodell man vill praktisera.

Eventuellt skattebortfall till följd av allt mer rörliga skattebaser skall kompenseras med högre skatteuttag på ”säkra” skattebaser, d.v.s. sådana som inte kan flytta. I klartext innebär det att skatter såsom fastighetsskatt, energi- och bensinskatt, skatt på livsmedel och i viss mån även inkomstskatt kommer att höjas. Däremot ser vi redan i dag att exempelvis storägare på börsen och utländska medborgare som arbetar i Sverige särbehandlas genom olika mer eller mindre långtgående undantag från det svenska skattesystemet. Det är konsekvensen av att regeringen inte vill se det totala skattetrycket i Sverige som ett problem, och därmed inte förmår till en helhetslösning av skattesystemet.

Högskattepolitiken kommer gradvis att urholka den sociala tryggheten för låg- och medelinkomsttagare med ett ökat bidragsberoende och mindre hushållsmarginaler som följd. Det kommer likväl inte hindra minskade skatteintäkter på grund av de rörliga skattebaserna. Hushåll som kommer få en tyngre skattebelastning kommer samtidigt få vidkännas konsekvenserna av minskade utgifter som inte förenas med sänkta skatter.

I en global och öppen ekonomi leder högskattepolitiken till betydande välfärdsoffer på ideologins altare. Oviljan att offensivt sänka den offentliga utgiftsandelen och därmed också skattetrycket kommer att drabba det svenska samhället i form av ökad orättfärdighet och långsammare ekonomisk tillväxt. Ytterst är det enskilda människors trygghet och välfärd som får betala den ideologiska ambitionen att upprätthålla världens högsta skattetryck.

1 Inledning

Den socialdemokratiska regeringens strategi inför globaliseringen, vår tids kanske viktigaste och största utmaning, andas både passivitet och i viss mån också kallhamrad cynism. Regeringen är uppenbarligen beredd att sänka skatterna inom de områden som är mest utsatta för internationell konkurrens. Men dessa skattesänkningar skall samtidigt mötas med skattehöjningar där det internationella konkurrenstrycket är lägre.
Eftersom regeringen inte har för avsikt att sänka det totala skattetrycket så blir det låginkomsttagare, barnfamiljer, husägare och bilister som i allt högre utsträckning får bära skattebördan, och finansiera eventuella skattesänkningar för de mer lättrörliga skattebaserna.

Det som till stor del kännetecknar många av de senaste årens skattehöjningarna i Sverige är nämligen att de slår blint oavsett inkomstnivå. Därmed får låg- och medelinkomsttagare relativt sett större skattehöjningar. Principen skatt efter bärkraft håller på att ersättas av principen skatt efter flyttkraft.

Förslagen i regeringens senaste budgetförslag indikerar att denna utveckling fortsätter. Intäkterna från de trögrörliga skattebaserna ökar betydligt snabbare än vad som gäller för statens skatteintäkter generellt (se diagram).

Diagram: Ökning av olika skatteintäkter under perioden 1997-2004

För många hushåll blir den sammantagna effekten av dessa skattehöjningar betydande, och överstiger i många fall regeringens beslutade inkomstskattesänkningar.
Samtidigt skall utländska experter som arbetar i Sverige erhålla skattelindringar, och huvudägare till flera av börsbolagen skall även i fortsättningen undantas från förmögenhetssbeskattning.

2 Bakgrund – globaliseringens effekter

De senaste årens globalisering har lett till att nationsgränser och den fysiska närvaron för ekonomiska aktörer fått allt mindre betydelse. Inte minst den snabba tekniska utvecklingen har lett till ökad rörlighet för både kapital, varor och människor. Detta har fått stora konsekvenser inte minst för Sverige, som de senaste åren drabbats av ett tämligen betydande utflöde av såväl arbetskraft som kapital. Orsaken ligger naturligtvis i de höga svenska skatterna, och det har blivit allt mer uppenbart att det i längden inte går att upprätthålla ett skattetryck som på ett så avsevärt sätt som det svenska avviker från omvärldens.

Statens egen expertmyndighet på området, Riksskatteverket, spår att staten de kommande tio åren kommer att gå miste om 100 miljarder kronor i minskade skatteintäkter till följd av globaliseringen, och det utan att några skatter sänks. Även andra bedömningar pekar på inkomstbortfall i samma storleksordning.

Det svenska sparandet i utlandet har ökat dramatiskt de senaste åren. 1999 uppgick svenska placeringar i utländska konton till nära 300 miljarder kronor. Orsaken står att finna i Sveriges höga förmögenhetsbeskattning. Enligt vissa uppskattningar leder sparandet i utlandet till att staten går miste om omkring 10-15 miljarder kronor per år i förlorade skatteintäkter .

Diagram: Totalt skattetryck i Sverige och snittet för OECD-området.

Det faktum att Sverige har världens högsta sammantagna skatt på ägande gör också att ägandet av svenska företag till stor del flyttar utomlands, d.v.s. säljs till utländska aktörer. Utlänningars ägandeandel på den svenska börsen uppgår till nära hälften, och för många bolag överstiger det utländska ägandet 50 procent. Ägande över nationsgränserna är inte negativt i sig, men när utvecklingen drivs av att ett visst ägande, i detta fall det svenska, är skattemässigt missgynnat är det negativt.

Närmaste aktuella exemplet på denna utveckling är att Posten säljer Postgirot över Holland för att på det viset undgå realisationsvinstbeskattningen.

Även arbetskraften flyttar i allt större utsträckning utomlands. Främst gäller det människor med högre utbildning. Enligt en undersökning gjord av IMD anser svenska företagsledare i högre utsträckning än företagsledare i andra länder att det är ett problem att behålla kvalificerad arbetskraft inom landet (se diagram).

Diagram: Företagsledares bedömning av risken för utflyttning av kvalificerad arbetskraft (0=mycket liten risk, 10=mycket stor risk).

Att svenskar skaffar sig erfarenheter av utlandsjobb är inte negativt, tvärtom, men för att det i längden skall komma Sverige till godo vill det till att de så småningom kommer tillbaka. Enligt en undersökning gjord av Industriförbundet är det mindre än hälften, cirka 40 procent, som kommer tillbaka. Siffror från Saco visar också att inte mer än omkring hälften av de utflyttade kommer tillbaka inom tio år. Ett annat sätt att få del av den allt mer globala arbetsmarknaden är en inflyttning av arbetskraft från utlandet, men undersökningar från SCB visar att Sverige de senaste åren haft en kontinuerlig nettoutflyttning av kvalificerad arbetskraft. Fortsätter denna utveckling är risken stor att Sverige som kunskapsnation hamnar på efterkälken.

3.1 Skatt efter flyttkraft

Även om regeringen ofta helt bortser från globaliseringen så visar vissa delar i förra höstens budgetproposition att man besitter en viss insikt av vad den kan leda till.
Detta gäller främst på skatteområdet.

”Det är därför angeläget att upprätthålla en beredskap att vidta åtgärder inom de områden som är särskilt känsliga för rörlighet över gränserna, samtidigt som det är viktigt att upprätthålla skatteuttaget på de skatter som inte uppvisar samma rörlighet”.

Detta skriver regeringen i budgetpropositionen för 2001.

Mycket tydligare kan det knappast sägas. Regeringen står beredd att sänka de skatter som man ”tvingas” till att sänka till följd av den internationella konkurrensen. Skatteinkomsterna från de skattebaser som inte utsätts för samma konkurrens skall däremot


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.