Kommissionen har lanserat en plan med omfattande och långtgående förslag för hur bolagsbeskattning ska hanteras på europeisk nivå. Bakgrunden är bland annat att man menar att företag inte betalar den skatt de är skyldiga till i de länder de är verksamma i. Kommissionen vill att företag ska betala bolagsskatt i de länder där deras vinster skapas. Kommissionen vill också bekämpa skatteplanering och skatteundandragande.
Därför lanserade man nyligen på nytt förslaget om en gemensam bolagsskattebas i EU. Det finns flera problem med förslaget. Dels är förslaget uppdelat i två delar, där konsolideringen sker först i steg två. För näringslivet försvinner fördelarna om inte konsolideringen sker. Därför finns det få anledningar att ge grönt ljust till förslaget så som det är utformat. Fördelarna med en gemensam bolagsskattebas, till exempel minskad administration för företag, ska vägas mot den stora inskränkning i medlemsländernas befogenheter när det kommer till beskattning.
Förslaget kommer dessutom få budgetära konsekvenser för mindre länder som Sverige. Enligt de fördelningsnycklar som diskuteras kan små länder med stor export drabbas negativt till förmån för större länder där fler företag har mer omfattande verksamhet.
Fokus hos Kommissionen så väl som i Europaparlamentet ligger på att bekämpa skatteflykt snarare än att förbättra för företagande och innovation.
Det finns sammantaget flera skäl att vara skeptisk till Kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas. Därför har Gunnar Hökmark föreslagit att Europaparlamentet avvisar lagförslagen, och när det gäller förslagen specifikt att
att säga nej till det första steget i Kommissionens förslag,
att tydligt påpeka att beskattning ytterst är en nationell kompetens,
att bolagsbeskattningen skiljer sig åt mellan medlemsländerna och att det i grunden är en viktig förutsättning för det enskilda landet,
att en eventuell gemensam bolagsskattebas ska vara frivillig för företagen.