Hoppa till innehåll

Fridolin kan tacka Israel – artikel i SDS

Jag är glad att Gustav Fridolin är hemma välbehållen. Genom att agera i ledbanden för en palestinsk rörelse som aktivt bekämpar staten Israels existens har han tagit större risker än han uppenbarligen har förstått.. Det är inte för freden han har tagit risker för utan för dem som hyllar våldet. Med sådana vänner har han all anledning att vara tacksam för att det var den enda rättstaten och demokratin i regionen han demonstrerade emot.

Fridolin har fått mycket uppmärksamhet för att han blev arresterad efter en olaglig demonstration. Det är inte särskilt förvånande. Det som är förvånande är att han i en region som präglas av hat mot Israel och mot judar valde att ställa sig på hatets sida. Och det som förvånar är att han i en region som präglas av dagliga hot mot den enda demokratin och mot judiska människors liv valde att inte demonstrera mot terrorn, våldet och mot anti-semitismen som driver Mellersta Österkonflikten. Istället har han anslutit sig till dem som menar att det är judarnas fel att judarna utsätts för terror.

Man måste vara i det närmaste blind om man inte ser att Mellersta Östernkonflikten handlar om något mer ockuperade territorier. En lång rad olika regimer i Mellersta Östern har under decennier hotat att angripa och eliminera staten Israel. De har genom upprepade krig visat att de menar allvar med hotet. Senast lät de iranska ledarna i höstas visa upp sin nya ballistiska missil, med en räckvidd på 170 mil, under parollen ”Utplåna Israel”.

Det hade inte varit fel om Fridolin hade använt riksdagens resestipendium till att studera istället för att demonstrera med grupper som står vid sidan om demokratin. Då hade han ha kunnat lära sig att fred i Mellersta Östern kan uppnås bara om vi övervinner hatet, inte om vi stöder våldet. Hatet tar sig uttryck i regimer och rörelser som vill utplåna Israel. Det tar sig också uttryck i en grov och ohämmad anti-semitism som legitimerar och uppmuntrar till krig mot Israel och till mord av israeler. Det är obegripligt att Fridolin har kunnat kalla sin resa en studieresa utan att stöta på dessa hot mot freden.

De palestinska och islamska terrorgrupper som medvetet mördar civila hade aldrig kunnat verka från palestinskt territorium om det inte funnits stöd i det palestinska samhället för dem och utan att den palestinska myndigheten undvikit att bekämpa terrorn. Under sitt besök på Västbanken blundade Fridolin för terrorn, lierade sig med dem som stöder den och demonstrerade mot Israels försök att skydda sig mot den. Det är ingen stor insats för freden.

Fridolin har inte agerat mot den anti-semitism och det hat mot israeler som präglar den palestinska myndighetens läroböcker och propaganda. Han har inte ställt några krav på terroraktionernas upphörande. Han har istället legitimerat dem genom att bekämpa de israeliska myndigheternas försök att skapa ett skydd mot självmordsbombare och genom att ställa sig på samma sida som en palestinsk organisation som legitimerar våld.

Genom att agera för International Solidarity Movement har han enrollerat sig i den palestinska intifadan och stött dem som i användningen av våld ser en möjlighet för palestinier att besegra Israel. Det är vare sig en väg till fred eller till palestinskt självstyre. ISM är en organisation som öppet erkänner väpnat våld mot israeliska trupper som ett led i kampen mot den israeliska staten. ISM tar inte på något sätt avstånd från den terror som drabbar Israel och civila medborgare.

I en miljö som ständigt befinner sig i en gråzon mellan militära aktioner och terror har han ställt stora förhoppningar på den israeliska rättstaten samtidigt som han uppenbarligen utan att förstå det skapat risker både för sig själv och för andra. Det är en ironi att det är tack vare rättstaten Israel som han nu är hemma välbehållen från en stipendieresa hos dem som stöder hatet och våldet mot Israel.

Gunnar Hökmark

Gunnar Hökmark är ordförande i riksdagens Konstitutionsutskott och kandidat till Europaparlamentet