Under förmiddagen en diskussion kring utvidgnings- och grannskapspolitiken med kommissionens ansvarige Stefan Füle. Därefter förberedande möte inför Kroatiendelegationens kommande möte i Dubrovnik. Och ett samtal med Ukrainas ambassadör till EU där mitt budskap var kraven på parlamentariska val utan tillstymmelse till fusk och oegentligheter. Och nu en förberedande diskussion om långtidsbudgeten.
Det är ett rörligt landskap som EU nu har runt sig. Det gäller i öst i form av länder som Vitryssland, Ukraina, Moldavien, Armenien, Azerbadjan och Georgien där ryska krafter av både politiskt och ekonomiskt slag pressar på, inte för demokrati utan för en gammal tids strukturer.
Det gäller i söder där skeendena i Egypten och Tunisien ger möjligheter, men möjligheter också för demokratins fiender. Och på Västra Balkan ser vi hur länder balanserar mellan att gå en europeisk väg där man gör upp med det förflutna och nationalism eller faller tillbaka i gamla tiders motsättningar.
Så ser vi hur vår omvärld står under en förändring utan att vi med säkerhet vet hur saker och ting kommer att se ut om ett år eller ens det närmaste halvåret.
I allt detta finns tre viktiga länder, nämligen Ukraina som är under tryck från ryska krafter. Turkiet som skulle kunna vara ett exempel på en sekulär muslimsk demokrati och ett föredöme för det som skulle kunna ske i andra länder, och så självfallet Egypten. En öppenhet mot Ukraina, med hårda reaktioner mot det som nu sker, ett momentum vad gäller förhandlingarna med Turkiet och ett massivt stöd till Egypten vad gäller demokratins krafter och institutioner liksom ett europeiskt perspektiv om ökat samarbete och öppenhet. Det bör vi också se till att vi har ekonomiska resurser och politisk öppenhet för.
Bloggar: PJ Anders Linder, Pethrus, Mats Johansson, Hans Wallmark, Carl Bildt.