Det gäller att nu förverkliga och se till att lagstiftningen om en gemensam inre marknad för el och gas genomförs. Det gäller att nu driva på utbyggnaden av gränsöverskridande nät för eldistribution, som en försörjningssäkerhet och som en förutsättning för de förnyelsebara energikällornas utveckling. Samtidigt är det viktigt att överge de reglerade priser som motverkar utvecklingen av förnybara energikällor.
Det som nu är centralt är att etablera en energimarknad som inte tillåter dominans eller beroende till rysk energiförsörjning som har uttalat maktpolitiska syften gentemot en lång rad medlemsstater i EU. Europeiska medlemsstater bör inte involvera sig i gemensamma infrastrukturprojekt med Ryssland. Istället bör vi bidra till utvecklingen av en infrastruktur som minskar beroendet, bland annat genom fler LNG-terminaler. Europeisk konkurrenslagstiftning ska gälla Gazprom liksom alla andra företag verksamma i Europeiska unionen.
Det är notabelt att de svenska regeringspartierna har agerat i motsatt riktning till det som nu behövs i den europeiska energipolitiken. Man har agerat emot kärnkraften, vilket vi i Tyskland har sett konsekvenserna av genom ökat beroende till fossil kraftproduktion och till rysk energiproduktion. Man var från början emot en utbyggnad av elkablar till Litauen. Utvecklingen i Tyskland visar hur en felorienterad energipolitik leder till ökade utsläpp och ökat beroende till omvärlden. En energiunion ska möjliggöra att vi kan uppfylla klimatmålen, erbjuda konkurrenskraftiga energipriser till vår industri och minska beroendet till Ryssland.