En hotfull utveckling som visar bristen i svensk försvarspolitik

Publicerat av Gunnar Hökmark den

Det är en ökad spänning i Östersjöregionen vi nu ser. Den ökade ryska militära verksamheten ska inte reduceras till den sedvanliga ökade övningsverksamheten under denna årstid, ej heller som den vanliga manifestationen gentemot Nato. Utvecklingen i Belarus formar en utveckling som innehåller en lång rad olika risker som inte är av det förutsebara slaget och som heller inte följer den normala säkerhetspolitiska rationalitet som nu tycks dominera analysen kring utvecklingen i vår del av Europa. 

Grundläggande och formativt för utvecklingen som vi måste möta och för vi bör betrakta syftet med den ökade ryska övningsverksamhet en är utvecklingen i Belarus. Den följer sitt eget mönster och sin egen logik, frikopplad från mer rationella analyser. Den bygger på den belarusiska regimens rädsla för demokratin och för folket och på Putins rädsla för en demokrati som i ett grannland blir till exempel för det ryska folket.  Det innebär att det agerande som kommer att prägla Lukasjenko-regimen mer handlar om rädsla och desperation inför risken att förlora makten. För Rysslands del handlar det om att Putin inför det ryska folket inte vill förlora Belarus som försvarspolitisk partner till demokratisk utveckling. 

Det finns förvisso mer djuplodande säkerhetspolitiska överväganden som man kan anse bör prägla skeendet men de kommer helt säkert få stå tillbaka inför desperation och rädsla att förlora inte bara makt utan också frihet. I ett sådant skeende kan mycket hända som inte borde hända enligt logiska analyser. 

Det är därför nu viktigt med den höjda beredskap som Sverige intagit liksom med den högre beredskap som helt säkert präglar de baltiska länderna och Polen även om det sker utan mer offentliga budskap. 

Det är ett farligt läge där desperata åtgärder som i grunden är osannolika kan bli möjliga. Det sätter fokus på bristerna i den svenska försvarspolitiken eftersom vi nu ser att vi inte har de resurser som krävs för att med större kraft innehålla en aggressiv utveckling om den skulle vändas mot oss. För en regering som anser sig ha förstått konsekvensen av Rysslands upprustning, invasionen i Georgien och sedan Ukraina är reaktionen för att stärka försvaret utomordentligt långsam. Det är inte bara illa för Sverige utan kan också bidra till en instabilitet i Östersjöregionen som i sig kan leda till en farlig utveckling. 

Kategorier: Blogg

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.