Världsekonomin och Europa är nu på väg ut ur den ekonomiska krisen. Det kommer att ta tid men kommer sannolikt att gå snabbare än vad många föreställer sig. Den globala ekonomin har en sådan dragkraft att tillväxten som sådan snabbt kan ta fart.
Hur vår egen ekonomi kommer att utvecklas jämfört med den övriga delen av världen vet vi ännu inte. Det beror på den politik som förs i Europa, när det gäller finansiella marknader, företagande, investeringar, utbildning och forskning. EU är inte något som är givet utan en gemensam institution som gör det möjligt för oss att välja väg. Fråga inte vad EU ska göra utan vad vi ska göra med Europeiska unionen! Därför har jag här andra reformförslag som till sin karaktär är vidare än när jag förra veckan beskrev omvandlingen av fiskeripolitiken, nog så viktig för konsumenter och miljöhänsyn.
Krisen innebär i ett globalt perspektiv inte bara en nedgång i tillväxten utan en anpassning till radikalt förändrade styrkeförhållanden i den globala ekonomin, som har följt de senast 30 årens rekordhöga ekonomiska tillväxt. Den har lyft fattiga länder till att bli avancerade ekonomier och konkurrenter till oss. Det finns i dag närmare 4 miljarder människor som lever i snabbt växande välstånd.
Under de kommande decennierna handlar utmaningen inte främst om hur Europa ska komma ut ur krisen utan hur vi ska möta världen efter krisen. Lyckas vi inte väl med det riskerar vi att krisens arbetslöshet och stagnation kvarstår när andra kommer ekonomier växer. En fortsatt utveckling mot jobb och välstånd förutsätter att den europeiska ekonomin kan hävda sig och visa ledarskap.
Klimatfrågan kan bara hanteras genom den agenda som Europeiska unionen förmår skapa. Demokratins och frihetens ställning i det internationella samfundet förutsätter att Europa kan vara en stark kraft i en värld där vare sig demokrati eller mänskliga fri- och rättigheter är självklara.
Det ställer krav på att Europa kan vara en stark partner för demokrati, både genom en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och genom en militär förmåga för fredsskapande där det behövs. I Europa behöver vi omvandla oss för att kunna bidra till en ny agenda som innebär en Big Bang for a Better World!
Det kräver en ny agenda som innebär en radikal förnyelse av EU.
Jordbruksstödet bör avvecklas, liksom dagens hindrande jordbruksregleringar. När detta görs blir det fritt fram för Europas och andra kontinenters jordbrukare att använda de arealer som finns tillgängliga för odling och att stoppa ökenutbredning och åter utnyttja oanvända arealer. Därmed kan jordbruket bli en språngbräda för fattiga länders landsbygdsutveckling och deras egen ekonomiska.
Med större arealer som används för odling skapas en bättre miljö och stabilare klimat. Med större arealer blir det möjligt att möta både en växande livsmedelsefterfrågan och ett ökande behov av biobränslen.
Genom att ökad produktion av biobränslen kan ersätta oljeanvändning minskar oljepriset och intresset för prospektering samtidigt som oljediktaturer av olika slag tvingas reformera och öppna sig för demokrati. Genom ökad odling ökar lagringen av koldioxid samtidigt som biobränslen minskar utsläpp genom fossila bränslen.
När fattiga länder får en exportproduktion blir det lättare att integrera dem i det internationella handelssystemet och få på plats ett nytt internationellt frihandelsavtal som kan bryta den utveckling mot protektionism som vi i dag ser. Efter tidigare G20-möten och nu efter det som genomförs i Pittsburgh står det klart att det finns en bred vilja till att reformera världshandeln, även om många likväl hemfaller åt protektionism. Desto viktigare att vi nu sätter tryck på förhandlingarna. Det kan vi bara göra genom EU. Genom att kunna slutföra Doha-rundan finns en möjlighet att åter uppnå den unika tillväxt som har präglat världsekonomin de senaste 30 åren.
Förändringen av EU-budgeten, som nu är inne i sin halvtidsöversyn, frigör resurser som kan tredubbla de gemensamma europeiska forskningsanslagen och stärka det europeiska forskarsamhället i dess roll att bidra till en ledande konkurrenskraftig europeisk ekonomi.
Samtidigt frigörs resurser som kan bidra till bättre infrastruktur och låga medlemsavgifter som bidrar till att göra Europa till en ledande ekonomi vilket bidrar till andras utveckling. En revolution som gör Europa ledande som småföretagarkontinent, där bredband och internet kan binda ihop världens största marknad ännu mer, kan göra oss till ledande när det gäller innovationer och i framväxten av nya jobb.
Det är detta som i sin tur kan göra Europa till en ledande kraft för frihet och demokrati, med en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, med militär förmåga där vi måste kunna bidra till att skapa fred och där vi kan gå före i klimatagendan. En agenda som bygger på förändringens drivkrafter kan bidra till ett klimatavtal som innebär skillnad, för miljön och för jordens människor. Det kan vi uppnå genom europeiskt samarbete.