Elva punkter för bättre krishantering nu och i framtiden

Publicerat av Gunnar Hökmark den

I ivern att dramatisera växer nu fram ett antal myter, desinformationer, skuldbeläggning, fördömanden och föreställningar som föds i varje kris men som inte hjälper eller är direkt felaktiga,

för det första är det inte nya krav på en större stat som krisen nu föder utan gamla på en stat som fungerar i sina mest grundläggande uppgifter,

för det andra är krisberedskap och förmåga att värna vårt samhälle mot kriser en övergripande nationell uppgift som kräver insikten att oväntade saker händer som drabbar även Sverige,

för det tredje är detta ingen kris som är unik genom att den har kommit som överraskning eftersom kriser kommer som överraskningar och inte kan bedömas och än mindre planeras för utifrån sannolikhet och normal riskbedömning,

för det fjärde visar denna kris liksom många tidigare att vi måste ha beredskap för det som kan hända med den osäkerhet det innebär, inte för det någon eller några har trott, än mindre baserad på någon teoretisk sannolikhet som ändå inte går att bedöma eftersom en kris när den inträffar gör det med 100%

för det femte har EU-samarbetet inte brutit samman eftersom hälso- och sjukvård är nationella angelägenheter, liksom kriser mot den allmänna ordningen ger rätt till undantag,

för det sjätte är måttstocken på ett fungerande samarbete i dessa delar inte hur mycket andra kan hjälpa Sverige utan hur vi alla kan hjälpa varandra, vilket bör ingå i Sveriges liksom andras planering,

för det sjunde ser vi däremot nu behovet av ett fungerande samarbete europeiskt samarbete inom dessa områden liksom inom försvarspolitik, säkerhetspolitik och geopolitikens alla dimensioner, inte minst vad gäller att stå emot kinesiska maktpolitik och rysk påverkanspolitik,

för det åttonde anser jag att vi ska honorera den beredskap som nu växer fram genom regioners, kommuners, näringslivets och det civila samhällets flexibilitet och se den trygghet det skapar istället för att ge den ensidiga bilden av misslyckanden,

för det nionde måste vi nu inse att till en kris hör att klara flera uppgifter samtidigt, inte att bara kasta allt över ända för att hantera den för tillfället mest trängande, vilket i detta fall handlar om att både ge vård och se till att vårt samhälle fungerar både på kort sikt och på längre,

för det tionde känns det överflödigt med de ekonomiska analytiker som i ivern att visa intellektuell briljans tävlar om hur djupt olika scenarios för undergångens perspektiv kan utvecklas, de har helt rätt i de stora problem som nu växer fram i ekonomier i fritt fall, mer intressant är hur vi på kort sikt ska rädda företag, näringsliv, jobb och välfärd och på lång sikt kunna återvända till en utveckling som ger oss både välfärd och en bättre beredskap mot de kriser vi står inför i framtiden, 

för det elfte anser jag att vi ska behålla lugn, uppmuntra beslutsamhet, undvika hysteriskt gnäll och överbud samt medmänsklighet och omtanke gentemot dem som drabbas av sjukdom, av förlorade jobb och försörjning och dem som måste göra de avvägningar som är mycket enklare för alla dem som inte behöver göra dem, samt spara ett alvedonpaket till vår nästa,

Kategorier: Blogg

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.