Fortfarande lever drömmen om att större offentliga utgifter, eller nya EU-institutioner, skulle vara den enkla lösningen ut ur Europas svåra problem. Men det är fel av flera skäl.
För det första har flera av Europas ekonomier en stark ställning i den globala ekonomin. Kring Östersjön har vi ett av världens mest konkurrenskraftiga kluster.
För det andra är Europas problem inte att våra ekonomier är fattiga eller understimulerade. Jämfört med övriga världen står sig även den standard som vi själva kan finansiera väl. Problemet är att allt för många lever över sina tillgångar. Och den ekonomiska krisen beror inte på att ekonomierna som drabbats värst har varit understimulerade utan att de alltför länge har varit överstimulerade på konkurrenskraftens och tillväxtens bekostnad.
För det tredje växer inte konkurrenskraften genom ökade lån och högre räntor utan genom reformer som tar tid att tränga igenom.
För det fjärde hjälper inte ökade utgifter mot problemet med för svag konkurrenskraft.