Det är i tider som dessa vi ser att EU måste stå starkt

Publicerat av Gunnar Hökmark den

Så står Europa och Europeiska Unionen på nytt inför en slags perfekt storm, där kris efter kris sammanfaller med varandra och förstärker varandras konsekvenser. 

Flyktingfrågan där Turkiets agerande syftar till att skapa en ohållbar situation, för att den vägen få till ett stöd eller tyst acceptans av Turkiets krigföring i Syrien. Där man nu står mot syrisk och rysk trupp i regelrätta eldstrider, efter att inledningsvis ha stått med ryska garantier för att gå in på syriskt territorium. Erdogan har både hotat Nato, krävt stöd av Nato och struntat i Nato och vill nu försöka få ekvationen att gå ihop genom att öka trycket på EU och Natos europeiska medlemsstater. 

Coronaviruset som är en utmaning som handlar om att begränsa smittspridningen, vilket sannolikt kan genomföras, och begränsa de ekonomiska konsekvenserna vilket för tillfället synes vara väsentligt mycket svårare, på grund av den rädsla för smittan. En rädsla som leder till att transport- och produktionskedjor bryts, leveranser uteblir och industrier stänger. 

Rysslands agerande mot sin omvärld som bygger på en vilja att utnyttja tillfällen då uppmärksamheten är riktad mot andra problem. Men Ryssland förblir det stora hot mot Europa, som man i handling visade när man invaderade ett europeiskt land, struntade i internationella avtal och den europeiska fredsordningen. Den som tror att Putins förakt för internationell lag och rätt stannar vid Ukraina har glömt invasionen av Georgien 2008, hetsen mot Estland 2007 och vid återkommande tillfällen mot alla de tre baltiska staterna, blockeringen av internationella fredsansträngningar i Syrien under flera år och nu den ryska krigföringen där. Ryssland kommer att kompensera sin vikande ekonomiska betydelse med att manifestera sitt våldskapital och sin militära förmåga gång på gång. Så ser hotet mot Europas stabilitet och säkerhet ut. 

Coronaviruset har visat ytterligare en sak. Europa är beroende av Kina men Kina är beroende av Europa. Ett alltmer aggressivt Kina måste mötas på dessa villkor. När den kinesiska diktaturen fängslar svenska medborgare är det för att manifestera makt med en enskild person som offer. Europa måste stå emot kinesisk aggression på alla de nivåer den utövas. 

Så har vi klimatfrågan som i Sverige har sjunkit ner till att bli en inkvisitorisk jakt på oliktänkande, snarare än en debatt om olika vägar för att minska utsläppen. Det är som att delar av svensk journalistik och regeringen, tror att man minskar utsläppen genom att bekämpa dem som inte tror på klimatförändringarna. Det har lett till en frånvaro av debatt om hur vi på bred front minskar användningen av fossila bränslen och nya teknologier till förmån för regndans, skamdoktriner och meningslösa symbolhandlingar. En regering som medvetet väljer att öka utsläppen med vad som motsvarar 15% av våra årliga utsläpp tar inte problemet på allvar, bara symboldebatten. När Isabella Lövin anklagar riksdagen för att vara odemokratisk, när den lägger fast linjen att Sverige ska lyfta kärnkraftens betydelse är det inte bara ett uttryck för den demokratiska vilsenhet som präglar en rörelse där man leker med tanken på global despoti. Det är också en förvirring över vad som har gjort Sverige ledande i att minska utsläppen. 

Så har vi frågan om långtidsbudgeten och förhandlingarna med Storbritannien. Det är en tid som utmanar Europasamarbetet men det är inte Europasamarbetet som är utmaningen. 

Tvärtom ser vi hur Europasamarbetet är avgörande i alla dessa frågor. Sverigedemokrater, Vänsterpartister samt en och annan ur både S och Mp tror fortfarande att Sverige kan hantera globala hot själva men det är långt ifrån verkligheten. 

Så nu måste EU värna om sina gränser, för att inte utsättas för Erdogans utpressning. Asyl ska ges till de enskilda som flyr politisk förföljelse men kan inte användas för migration från fattiga och utsatta länder. Ryssland måste mötas med konsekvens genom fortsatta sanktioner tills man följer internationella rätt och den kriminalitet som frodas kring den politiska maktens centrum måste mötas av en europeisk Magnitskij-lagstiftning. EU måste utveckla en gemensam försvarspolitik mot den hybridkrigföring som har blivit Rysslands medel för att destabilisera sin omvärld.  EU måste gemensamt visa att Europa agerar mot Coronavirusets spridning, inte bara för att stoppa spridningen, utan för att skapa förtroende för den ekonomiska utvecklingen. Klimatfrågan måste få ett nytt lyft genom realism och åtgärder på bred front – som innebär att fossila teknologier ersätts av moderna –  istället för tron att man löser problemen bara genom att sätta ännu högre mål.

Långtidsbudgeten måste ros i hamn med satsningar på forskning, innovationer, AI och 5G för att Europa ska kunna bli ledande och en ledande marknad med respekt för de länder som är beroende av jordbruksstöd och regionalpolitik. Sverige bör se till innehållet i första hand men vara tydligt med det tak som gäller. Storbritannien måste ges bästa möjliga handelsvillkor men det måste bli upp till landet själv hur nära de vill ha dessa villkor. Om Boris Johnson tror att ett handelsavtal i nivå med Ukrainas gynnar Storbritannien är det bara Storbritanniens väljare som kan ändra på det. Sverige borde gå i täten för att utveckla en gemensam försvarspolitik som möter den nya tidens hot i den grå zon som har blivit en verklighet där länder som Kina, Ryssland och olika terroristgrupperingar söker underminera vår säkerhet.  

Den som tror att Sverige, Danmark eller Estland kan göra detta själva kanske också tror att Frankrike eller Tyskland kan det. Men det är inte mycket mer än regndansens tro det också. I den tid vi lever i måste frihet, demokrati och välstånd värnas med mer konkreta åtgärder än besvärjelser. 

Kategorier: Blogg

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.