Blogg

Demokratins mångfald beror inte på lobbyism

Kategorier: Blogg

För svenska journalister framstår Europaparlamentet som en avlägsen och nästan mytisk verklighet där politiken drunknar i det faktum att det inte fungerar som i den svenska riksdagen. Det gäller också när man ska rapportera om så kallad lobbyism, som ger bilden av skumma påverkansförsök just i en lobby. Det är helt befängt och ett uttryck för ett underskott i rapporteringen om politiskt beslutsfattande.

DN har i dag ett reportage som bygger på ett antal ledande frågor där syftet var att utmåla det som att lobbyister påverkar ledamöter. Det är lika fel och rätt som att hävda att tidningsartiklar, debattartiklar och möten med människor påverkar mig.

Mina åsikter och min politik formar jag själv. Däremot söker jag ständigt kunskap om den verklighet jag lagstiftar för. Hur blir konsekvenserna, hur fungerar det i verkligheten och hur ser problemen ut. Svaren på dessa frågor blir i Ystad, Haparanda, Stockholm, i Sverige liksom i Europa lika många som dem man talar med. Därvid spelar det ingen roll om det handlar om kommunalpolitik, landsting, region, Sveriges riksdag eller Europaparlamentet. Verkligheten bör påverka politiska beslut.

Därför träffar jag dem som på olika sätt agerar i verkligheten. Det gör jag inte för att veta vad jag ska tycka utan veta vad de tycker och hur de ser på verkligheten. Träffar jag dem som anser att problem i samhället ska lösas med högre skatter är sannolikheten att jag tycker som de efter det mötet rätt ringa, liksom om de vill centralstyra ekonomin eller energipolitiken. För att ta några exempel. Träffar jag dem som vill ha lägre skatter har jag lättare att hålla med liksom om när jag träffar dem som vill ha en marknadsekonomi, en öppenhet för investeringar i energisektorn som driver fram effektivitet och mångfald av energikällor för att ta andra exempel.

Däremot kan den som ser högre skatter som en lösning på alla problem peka på ett problem eller en utmaning som kräver sin eftertanke, sin politiska lösning även om det inte innebär högre skatt. Kanske är det en uppgift som kräver en prioritering av budgeten eller kanske kräver det en annan lösning än den som används nu. Eftersom jag sannolikt träffar ett flertal andra som har andra uppfattningar om verkligheten eller om lösningarna i denna fråga kan jag bilda mig en uppfattning på mina villkor men baserad på verkligheten.

Därför träffar jag energisektorns alla företrädare, forskningens många företrädare, finanssektorns företrädare osv. Oftast har de en verklighetsbild som bygger på deras legitima intressen men de har alltid kunskaper som är relevanta.

Tanken på att man bör akta sig för lobbyister, eller tron att lobbyister påverkar mina egna uppfattningar är naiv men framförallt verklighetsfrånvänd. Om jag inte träffar verklighetens många företrädare, om jag inte läser artiklar, böcker och samtalar med människor, vad ska jag då ta mig till i en verklighet som är mer komplicerad än vad en journalist anser sig kunna förklara för sina läsare?

Hur jag formar mina uppfattningar kommer till uttryck i mina åsikter, hur jag röstar och i den politiska debatten. De som tror att politiker ska fungera i splendid isolation från verkligheten, i ett elfenbenstorn, för att de annars riskerar att påverkas har fel uppfattning både om verkligheten – de tror att den bara kan tolkas så som de själva har förstått den – och om politiken – de inser inte att debatten är ett sätt att kräva ansvar utifrån personers olika politiska uppfattningar – och om vilka de har valt. Har man valt politiker som inte vet vad de vill har man nämligen valt fel.

Skälet till varför jag tycker som jag gör bottnar i mina värderingar och i mina uppfattningar. Dem formar jag själv men är aldrig rädd för att pröva dem mot verkligheten.

Tron att det finns en enda sanning, som den enskilde journalisten tror sig ha funnit, och att all avvikelse från den beror på lobbyister bygger på att man inte förstått demokratins mångfald.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *