Coronakrisens farliga profitörer – artikel i Norrköpings Tidningar

Publicerat av Staben den

En kris som kommer från en socialistisk diktatur är inget argument för mer socialism.

Marknadsekonomins välstånd har skämt bort vänsterns anhängare så mycket att de nu tror att det är bekymmersfritt att driva samma vänsterpolitik som alltid lett till fattigdom och minskad frihet. Därför använder de nu pandemin och den kris som världen upplever, i sitt ständiga krig mot marknadsekonomi till förmån för statligt ägande och planekonomi.

Det är ett uppochnervänt resonemang. Det är marknadsekonomi och fri handel som skapat den välfärd de tar för självklar och som nu hotas genom en pandemi som kommit från det kinesiska kommunistpartiets totala kontroll. Vänstern har helt enkelt fel.

Nej, det är inte globaliseringen som är problemet när pandemin attackerar världen.

Tack vare fri handel har antalet riktigt fattiga blivit lägre än någonsin tidigare. Spädbarnsdödligheten är lägre, färre mödrar än någonsin dör i barnsäng, fler unga får gå i skola, svåra sjukdomar har kunnat utrotas eller tvingats tillbaka, naturkatastrofer skördar färre offer än förr och medellivslängden är högre än någonsin.

Vänsterns, och nationalisternas, agitation mot globalisering skulle driva oss tillbaka till den tid då fattigdomen var större och fler drabbades av svältdöden, på samma sätt som pandemin nu riskerar att göra.

Nej, pandemin beror inte på marknadsekonomi och privatiseringar.

Pandemin växte fram genom att den kinesiska diktaturen inte gjort något åt undermålig djurhållning och oacceptabla livsmedelstandards samtidigt som man tystade ned hur viruset spred sig, vilket ledde till att det kunde sprida över hela världen. Rätt svar på pandemins kris är inte ökad statlig kontroll, mer av statligt ägande och statlig styrning av ekonomin utan frihet, marknadsekonomi och demokrati.

Nej, pandemins spridning beror inte på globaliseringen.

Pandemier har spritts över hela världen långt innan vi började tala om den globala ekonomin. Pesten på 1300-talet berodde inte på marknadsekonomi, utan på att sjukdomar inte känner några gränser. Detsamma kan sägas om spanska sjukan, Asiaten-influensan som på 1950-talet spred sig från Kina under det stora språnget och Hongkonginfluensan som spred sig när kulturrevolutionen i Kina genomfördes på 1960-talet.

Genom globaliseringen har vi istället kunnat förmedla information, kunskap och forskning om covid-19 på ett sätt som aldrig tidigare har gjorts. En hel världs medicinska forskning samarbetar nu för att ta fram mediciner och vaccin, på ett sätt som inte var tänkbart under pestens 1300-tal men heller inte möjligt under spanska sjukan, Asiaten och Hongkonginfluensan.

Nej, pandemins kris visar inte alls att internationellt samarbete är onödigt eller dåligt. Tvärtom.

Det faktum att internationella organisationer var för svaga eller otillräckliga visar inte på att de inte behövs, utan på att de behöver stå starka i en tid av globalisering. EU har varit avgörande för hjälp både när det gäller materiell och sjukvård till de mest utsatta länderna och kommer att vara avgörande för att bidra till ekonomins återhämtning. Krisen visar att EU behövs och måste vara starkare.

En kris som kommer från en socialistisk diktatur är inget argument för mer socialism. Förlorat välstånd på grund av minskad handel är inte ett argument för mindre handel. När pandemin leder till minskat välstånd är det inte ett argument mot marknadsekonomi, som skapar välståndet, lika lite som den är ett argument för vänsterekonomier, som aldrig skapat välstånd. Det är svårt för vänsterdebattörer att svälja men det är sant.


1 kommentar

Ove Klinthäll · 20 april 2020 kl. 19:16

Jaha. Gunnar!
Du har i stort sett rätt i din ledare i NT 20/4, men vad säjer du om de privata apotekens vilja att ha olönsamma lager av behövliga mediciner? Farliga profitörer?
Ove, morbror t Göran Färm

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.