All berett för Kroatien- Artikel i Kvällsposten

Publicerat av Staben den

Solen lyser och gnistrar i Adriatiska havet som binder samman Kroatiens kuster med Medelhavet och det Europa som en gång formade landet.

Då var hamnstaden Dubrovnik en internationell stad, och ibland en självständig stadsstat precis som Venedig på andra sidan havet, och formades liksom landet i övrigt av samma europeiska kultur och historia som formade Italien, Österrike och Spanien. Och sedan kom världskrigen att bryta banden med landets historia och efter andra världskriget kom Dubrovnik, Zagreb och Split, där jag är nu, att hamna bakom järnridån.

Den socialistiska ekonomin bröt med den historia av innovationer som är Kroatiens. Och den bröt här liksom överallt annars ner välstånd och den öppenhet som är framstegens främsta förutsättning. I Split finns ett av de många överdimensionerade varv som var socialismens arv, bara för några månader sedan privatiserat för att kunna utvecklas efter den efterfrågan som finns i stället för efter politikers planer och med skattebetalarnas pengar.

När socialismen föll samman och Jugoslavien bröts upp blev Kroatien självständigt men kostnaderna var höga. På Västra Balkan såg vi under 1990-talet på nytt ett krig i Europa, med grymheterna, den etniska rensningen och bombningar av städer och civilbefolkning.

På det viset är Kroatien en påminnelse om krigets vansinne och om att vansinnet aldrig kan uteslutas just eftersom det är vansinne. Men efter ett decennium av reformer är Kroatien en påminnelse om utvidgningens betydelse för fred, demokrati och frihet. Att Europeiska unionen även i den ekonomiska krisens tid kan förverkliga värden som vi lätt tar för självklara tills vi ser när de krossas.

De senaste fyra åren har jag varit ordförande i Europaparlamentets delegation för Kroatien. I dag avslutar vi vårt arbete och den första juli blir Kroatien medlem nummer 28. Tillsammans med grannlandet Slovenien som är med sedan 2004 gör man nu en del av Västra Balkan till en del av det moderna Europa.

Nu måste blickarna vändas mot Serbien, Montenegro, Bosnien, Makedonien, Albanien och Kosovo. Inte för att de ska eller kan bli medlemmar i morgon eller nästa år utan för att Kroatien och EU visar att utvidgningsprocessen kan stärka freden, rättsstaten och friheten redan i dag, att tolerans, en fri ekonomi och öppenhet kan förändra länder och överbygga konflikter.

Gunnar Hökmark (M), vice ordförande i Europaparlamentets största partigrupp EPP och ordförande för parlamentets delegation för Kroatien


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.