Blogg

En bättre lagstiftning för internet och Europa

Kategorier: Blogg

Så blev det ett nej till det juridiska utskottets förslag till Copyright-direktiv. Nu blir det en normal och öppen behandling av förslaget som jag hoppas kommer att leda till en mer rimlig balans mellan upphovsrättsinnehavares intresseren och användare och sociala plattformars intressen. Det blir i september och då kommer vi också behöva rösta om olika alternativ för de numera kända artiklarna 11 och 13.

Kommissionens förslag var dåligt och det blev bara marginellt bättre i utskottsbehandlingen. Ett skäl till detta är att upphovsrättsintressen av det gamla slaget tog över – i flera länder inte minst i Tyskland finns det de som ser sociala plattformar som en fiende till traditionella media som profiterar på andras upphovsrätt -istället för att anpassa skyddet till digitaliseringens förutsättningar.

Diskussionen har inte underlättats av dem som i en vilja att demonisera EU har hävdat, eller faktiskt trott, att detta handlade om Internets död. Det är i både i frågan om EU och upphovsrätten en förvirrad diskussion. Skydd av upphovsrätt behövs oavsett om man gör det på nationell nivå eller på europeisk och det är självfallet av ett värde att det kan gälla så gränsöverskridande som möjligt. I ryktesprocessen i seriösa bloggar och tidskrifter har det hävdats att det skulle bli förbud mot länkar, att detta förbud skulle sträcka sig 20 tillbaka i tiden och att det skulle utgå en skatt. Inget av detta är rätt.

Däremot var förslagen till reglering av hur man skyddar upphovsrättsligt material alltför tekniskt reglerat, ett alltför tungt åtagande på normala kommersiella plattformar, utan framtidssäkring, och med risker för klumpighet i tillämpningen. Det finns förvisso de som hävdar att upphovsrätt inte ska gälla i den digitala världen och att allt där ska vara gratis. Så värnar man vare sig äganderätt eller utvecklingen av digitala medier. Upphovsrätten måste däremot utformas och upprätthållas på ett sätt som är förenligt med ett öppet och dynamiskt internet, med mångfald av möjligheter och media.

Därmed handlar det om komplicerade avvägningar mellan användarnas frihet, kommersiella plattformars möjligheter och upphovsmännens rättigheter.  Denna avvägning skulle vara lika komplicerad om den skulle göras på nationell nivå som på gemensam europeisk, den skulle däremot då vara mycket mer fragmenterad i en europeisk miljö, vilket skulle minska tillgänglighet liksom möjligheter för rättighetsinnehavare att nå en större publik, genom bland annat just länkar.

Vi har under det senaste åren uppnått både en telekommarknad där surf och samtal inte kostar mer inom EU än hemma i Sverige och möjligheten att använda abonnemang på kanaler och program över gränserna har. Det vore då konstigt om en fortsatt utveckling i den riktningen kulle hindras genom fragmenterad upphovsrättslagstiftning. Någon fördel för internet hade det inte varit.

Men som sagt, precis som jag hade reagerat mot ett svenskt regeringsförslag med samma inriktning, förslaget som blev resultatet i utskottet var dåligt och uppfyllde inte de krav som ska ställas. Så därför röstade en majoritet nej till att det skulle vara utgångspunkten för förhandlingar med ministerrådet som redan har accepterat ett liknande förslag, med stöd av den svenska regeringen. Nu kommer vi förändra det och tvinga fram en större frihet, tydligare proportionalitet och mindre låsning vid teknologier och därmed en bättre framtidssäkerhet. Så ser mitt uppdrag ut som parlamentariker. De som ville ha en annan lagstiftning som bara utgick från upphovsrättsinnehavares intressen förlorade. Och vi vann. Så ser demokratin ut.

Och för dem som trodde det handlade om Internets död kan jag bara understryka att det lika lite som det finns någon anledning att upplösa den svenska grundlagen för att regeringen hade gått fel finns det någon anledning  att förbanna EU för att länkar skulle förbjudas. Dels skulle de inte förbjudas, dels är det inte på grund av att vi har ett europeiskt samarbete som frågan om upphovsrätt diskuteras. Den frågan måste man hantera med eller utan europeiskt samarbete. Men det blir svårt att i vår tid hantera både frihetens intresse och upphovsrättens krav om man inte kan lagstifta över gränser.

Istället borde vi se det som den självklara fördel det är att vi att vi över gränserna har en gemensam marknad som ger konkurrens, mångfald, stärkta rättigheter för både individer som användare och upphovsrättsinnehavare, digital handel, användning av digitala tjänster gränslöst inom EU och kostnader som pressas genom just konkurrens, gemensamma mål för frekvensutveckling och bredbandskapacitet som gör den gemensamma digitala marknaden meningsfull och som gjort det möjligt att surfa och tala fritt som när man är hemma i Sverige. Det hade vare sig Sverigedemokrater eller Vänsterpartister kunnat uppnå lika lite som de som helst ser att vi står utan en gemensam marknad, öppna gränser och gemensamma demokratiska beslut.

 

 

 

 

 

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *